Numero 11

16
4 E n e r o 2 0 0 6 4 T e v e t 5 7 6 6 A n y o : 1 N u m e r o : 1 1

Transcript of Numero 11

El mez de Desembre vido munchos in-vestigadores i personajes interesados en lakulturaSefardipasarporEstambol.Estatodadjentekereniraverpersonaskeav-lan el Judeo-Espanyol, i el lugar ande per-sonas asi se topan lo mas es muestras ka-zas para los aedados. Si estos investigado-res avlan solo kon estas personas aedadasikondingunosmas,alorasusinterpreta-sionesdelasituasiondelakulturaSefar-di es la sigiente: "Ya perdimos toda muest-raerensia,losmansevosnoseinteresanmas en nada, ni en la kultura, ni en la lin-gua, ni en el judaismo. Toda muestra kul-turayaestamuerta." Ma,despuesempe-sanavijitarotrasinstitusiones,komoelMuzeo, el Sentro de Investigasiones Sefar-di,elalom,ElAmaneser,lasEstreyikasdEstambol, ets... i se kedan enkantados.Esto es lo ke pas esta semana kon unsinematografofranseskevinoavijitarEs-tambol para azer un filmo sovre la kulturaSefardi.A eltambien,loembiyimosalakaza de muestros aedados en primero por-kekeriyaverdjentekeavlanelJudeo-Es-panyolkontinualmente.Madespues,sefuealMuzeo,sefuealkaldeCaddebos-tan para la selebrasion de Hanuka, i aya vi-do la djentoria ke vino al kal para selebrarHanuka.DespuesmuestroamigoIzzetBana lo estuvo yevando a todos los lugareskesefueakelAlhad,alosklubeskomoDostluk i Yldrm donde aviya teatros, a laeskoladondeaviyalasprovasdelosgru-pos de Estreyikas dEstambol, los chikos ilosgrandes(lospadresilasmadres)ielimajen en la kavesa de este sinematografotroko de 180 grados. LakulminasiondeesteimajenvinoelMartes la tadre en el Neve alom, donde seselebro Hanuka en mizmo tiempo i ora kon20paisesdeEvropaideAsiatodosendjuntos.Elanunsioaviyasidoechoenkada dos o tres dias por el Gran Rabinato alakomunidadenteraporpostaelektronikaitambiendebokaenboka.NunkaenmividatengovistoelNevealomtanyeno!Munchomasde1000personasvinieronenolas;mujeres,ombresiespesialmente,kreaturas.Todostrusheronasusijosparake veygan la ermozura de esta fiesta de lu-zes.Laatmosferaenlasinagogaestavadeuna enerjiya pozitiva immenso. Dos ekranesgrandesestavanmostrandolokeseestavaaziendoenelKotelenYerushalayim.Des-pues del arvit i las palavras ermozas del Sr.SilvyoOvadya,prezidentedemuestrako-munidadielSr.PinhasAvivi,ambasadordeIsrael,muestroGranRabinoRav IsakHaleva avlo en ebreo felisitando a todos lospaises del mundo ke se reunyeron para es-ta fiesta i sus palavras fueron transmetidaspor telefono a todos los paises. Despues oyi-mos un maftir maraviyozo de Hanuka, "HagaMakabim", del Koro de Maftirim enkavesa-do por el Rav Menahem Eskenazi.El punto ke todos i en partikular las kre-aturasestavanasperandovinokuandolasEstreyikasdEstambolsuvyeronalatevaiempesaron a kantar sus kantikas maraviyo-zas sovre la direksion del indomitable IzzetBana. Atodos mos suvyo las lagrimas a losojosdever40chikoskantandoenJudeo-Espanyol las kantikas de Hanuka. I siguro,lakantikalamaspopular"OchoKandeli-kas" demuestrakeridaFlory Jagoda,fuekantadaportodalaasistensiaprezente,masdemilpersonas.Despuesvinieronelgrupodegrandes,lospadresilasmadresde estas Estreyikas ke kijieron i eyos ambe-zarsenestaskantikasitodosendjuntoskantaron.Unmomentomuy emosionalvi-no kuando empesaron la kantika "Yerusha-layimdeOroSos",ketodoslakonosenenebreo,idemuevomasdemilpersonaskantimosimunchosentremozotrosyori-mos todos endjuntos. Entre todo esto estuve mirando a muestroamigo, el sinematografo franses ke estava fil-mando esto todo kon la boka avierta. Esta esla komunidad ke no se interesa en nada? Es-to es la komunidad donde la kultura Sefardise murio? Estos son los mansevos ke no ke-ren saver nada del judaismo i de sus erensiakultural? NO; NOi NO.Lanostaljiaparaelpasadoyaesmuybueno i mos aze sonreir i emosionar kuandopensamos a lo ke no egziste mas. Ama, kalekemosrendemoskuentokelavidadelosSefardimdeantes50anyosyanoesmas!Oy,tenemosunavidadiferente.Tenemosuna vida ke se va mas presto, tenemos ke la-vorar, ombres komo mujeres, todo el tiempoporkemuestrostandartdevidaesmunchomasaltoitenemosmunchasmasdistraksi-ones ke no mos deshan muncho tiempo pa-rakonsakraramuestrarelijioniamuestrastradisiones. Esto todo es verdad, ama lo ke estambien la verdad es ke en esta mueva vida,lasjenerasionesmansevasestanaziendoloke pueden para sostener sus erensia kultural. Akseptaremos una koza: el Judeo-Espan-yol no sera nunka mas la lingua de kaza.Siuno se kere ambezar el Judeo-Espanyol no lovaambezarsedesumadreidesunona;seva dever ir a un kurso. Kuando ize mi inves-tigasionentrelosmansevosde18-30esteenverano pasado aviya konkluido ke si avriya-mos kursos de Judeo-Espanyol, dingunos noivan a vinir, ma me yerri!!! Despues de la ma-jiya ke izo muestro amigo Eliezer Papo ensi-madelosmansevos,tener10elevosenmuestro kurso de Judeo-Espanyol ke avrimosenel InstitutoCervantes,Djugeves lanochede las 7:00 a las 10:00 es una maraviya. Esotramaraviyadeverlaprestordelambeza-miento de estos elevos ke empesaron a esk-rivirsen en Judeo-Espanyol en el grupo elekt-roniko ke formimos. Uno entre eyos, Alper Al-melekformoundiksionaryodetodaslaspalavraskepasaronenlaslisiones,iyaseizieron1000palavras,noespoko.Todostienen este diksionaryo en sus komputadorasi estan adjustando kada semana. Muestra kultura Sefardi es muy spesial,aunke uvo tantos evenimientos ke trusheronlakulturaalpuntodedesapareserse,eneldalkavomomentosalieronpionariosenelmundoenteroparayevarlabandieramasaya.Novos mirikeyeshvozotroslosaeda-doskenoteneshesperansaparaelfuturo.Lamansevesnovadesharestakulturaalolvido.Oymaskesiempre,esto eskriviendo estas palavras kon unafemuyfuerte.LasmilpersonasenelNevealomnoestavanayiparanada.Elkantedeestasmilpersonaseralabozdelaesperansaparaelfuturo. Ke tengash todos una anyada buena i kevuestros korasones se inchan de luzes komolas luzes spirituales i majikas de Hanuka. LA SELEBRASION MARAVIYOZA DE HANUKA EN LA SINAGOGANEVE ALOM, ESTAMBOLKarenGERSONARHON /[email protected] Ziya5Rober BARUH(1934-...)79-15 EL DOSYEDEL MEZLaEstoriaDjudiyade EDI RNEGad NASSIMoe GROSMANEsti SAUL 444 EEEnnneeerrrooo 222000000666444 TTTeeevvveeettt555777666666AAAnnnyyyooo::: 111NNNuuummmeeerrrooo::: 111111Fotografiya:GilaErbe Todo komo una persona, una lengua nase,krese, se desvelopa o muere. Eya deve respi-rarafindepuederbiviriporestodeveserutilizada,avlada,eskritaimeldada. Ansi,prinsipalmedyodekomunikasyonkon el puevlo, el rolo de la prensa Sefardiespreponderante.Eyatyenelamisyondedes-pertar el interes de un publiko munchas vezesindiferente.Ladiversidaddesujetostratadoslepermetedeeksitarlakuryozidaddellektori de meterlo en kontakto no solo kon los temastratados,matambyenkonlalenguaenlakuala los argumentos son ekspresados.KadagazetaSefardityenesuistorya,lassirkunstansyasenlakualaeyanasyo,eltra-yektodesuevolusyon,lasaspirasyonesdesuseditoresetsetsEnestaoptika,tenemoslaintisyondepublikarenestamizmarubrikaelrelatodel"istorial"delasrevistasSefardis: "LaLettreSepharade", "LosMuestros", "Aki Yerushala-yim", "El Buletin de la Asosyasyon de los Tur-kanosenIsrael"ets...dokumentoskeyate-nemosenmano.VamostambyendemandaramuestroamigoAlbertDevidasdeConnec-ticutdeavlarsovrelakreasyonde"ErensiaSefaradi" iaDavidSimandel"KeHaber".Empesamospor"LaLettreSepharade"ideshamoslapalavraasufundador,JeanCarasso.K.P.(tekstualmente)/Jean CARASSOcarasso@wanadoo.frKUANDOIKOMONASYOLALETTRESEPHARADEPARESYENDOKUATRO VEZES KADAANYO.UndiyadeSeptembrede1991izi-mos en Paris una fyesta kon 20 o 25 Ca-rassosilasmujeres,iamigos(ochentapersonasentodo)kijendokonosersenentreeyos.Estafyestafueunareushita,unos de los Carassos topandose un rapor-to de famiya kon otros, ke ni mizmo lo sa-viyan.Unakantaderamosdyomunchaemosyon kon kantigas djudeo-espanyolaske konosiya. I a la fin del diya la deman-dadeladjenteseizoansina:"komova-mosaazerparakedarmosendjuntos?" Imirandome", tu ke no tyenes nada de azer- ziflenme - deke no eskrives un papelikokontando lo ke se paso oy, mandandolo atodos aki, i a otros ke no pudyeron venir?"I es ansina ke mandi un papeliko, unafoja o dos, a syen o syen i vente personas.KOMOSEDEZVELOPOESTEDJORNALKONUNMUEVOMELDA-DORKADA DIYA?Sin ninguna publisita, solo el uno av-landoaelotro.Noesunakozaekstraor-dinarya?Trezyentosisinkuentamuevosmeldadoreskadaanyo!Estoamostraelmenesterkeaviyaparakadaunodead-juntarse,deakodrarsedemuestrakultu-ra, de la vida ke tuvyeron muestros ante-pasadosenSelanik,Estanbol,Monastir,Izmir,Saray iotrassivdadesbalkanikas.Esto es una koza mueva deke, las mizmaspersonas,veinteotrentaanyosantesnoeran interesadas, el uniko eskopo en la vi-da era de ganarla, syendo mas i mas "asi-milado", kyen en Fransya, kyen en los Es-tados Unidos, kyen en Italya o en Israel, iansina para todos.-OYESTEDJORNAL SEEMBIYA A3300PERSONAS,MASDE2000ENFRANSYA,LASOTRASENEL MUNDOENTERO. Kuarenta i ocho payizes, en Is-rael 230, en Italya 120, en Espanya 140,enlosEstadosUnidos220,enSwiza150, fina la Ostraliya 20.-KOMO APARESYO LA IDEA ILANESESIDAD DE UNAEDISYON AMERI-KANA,KEOY TYENEMASDE1000MELDADORES? Venimos ay 6 o 7 anyos a demandar-mos deke no teniyamos munchos melda-doresenlosEstadosUnidos.Ientendi-mos ke los muestros se fueron a este pa-yiz al empesijo del siglo 20 i despues, esdizir kuatro, tres o mizmo dos djenerasyo-nes onde perdyeron la lingua franseza, kefue,todoslasaven,lalinguafrankademuestrospayizes.Iansina,azyendounaedisyonamerikana,topimosmasdemilmeldadoresmuevos.Manoesbastante,ay munchos otros ke no se interesan mas.Kepuedemosazerparatoparlosiintere-sarlos?Lakozalamasimportanteparaesta edisyon fue de topar una persona demuestrakultura,muy interesadaaes-tudyarlamas,konosyendolastreslingu-as: el franses, el ingles i la lingua muest-ra! Rosine Nussenblatt, bivyendo en Was-hington,demadresFaraggideMonastir(Bitola)iSelanikseinteresoiloizo,konmuestroapoyo!DeestemizmoramodeFaraggiSelaniklisvengoyotambyen,demimadreinona.(Judithvosvadizirot-ras kozas sovre esta edisyon.)- KE AYADYENTRO DE ESTE DJOR-NAL?: ESTUDYOS SOVRE LIVROS i RE-VISTAS,CD iOTROS,konSYEMPREDOSO TRESFOJASENDJUDEO-ES-PANYOL ("El kantoniko de Chochana" keplazetanto.)iunachikalisyondeestalingua.Paraloslivros,setopakepuede-mos,atresokuatropersonas,meldariestudyarlos de ocho o diez linguas.Masyemprelokepublikamosesenfransessolo(oeninglessoloenlaedis-yonamerikana).Estoslivroskemosvye-nendelmundoenterosindemandarlos(devesh de pensar ke despues de 12 o 14anyos de aktividad, ya semos un poko ko-nosidosdeloseditoresakioaya.)tratandekozasistorikasenEspanyaoafuera,de estudyos djenerales o partikularos. Muestro uzo es, si la kualidad del liv-ro mos plaze, si es buena, de meter en va-lor los bushkadores ke no tyenen posibili-dad de azerse meldar, konoser de la otraparte del mundo. Syempre metemos ade-lantre uno valutozo i deskonosido i no unnombrado famozo ke va ser estudyado enlosdjornalesimportantes:estosnotye-nenmenesterdemozotros,mizmosielestudyo, el livro no son buenos. I esto esmuestroespasyodelibertad,muestramitzva tambyen! Devesh de pensar kuan-to es un onor, un plazer, una emosyon, deresivirdeTucuman,enArdjentina,unaletra de una profesora de universidad esk-rivyendo"LaLettreSpharadeesparamozotros, isolados en esta parte del mun-dounaventanaavyertasovrelakultura."Mizmokansados,meldarestodaganasipuede ser fuerzas de kontinuar!MUESTROKAMPOES KULTURAL, iNORELIJYOZO. De tal modo ke tenemosen muestros meldadores, personas djudi-yas o non, babas kristyanos i hahames delmundoentero,personasmuy relijiozasiotraskenoson,iotraskenopuedennisintirlapalavraderelijyon".Demizmo,loskeeskrivenenmuestrodjornalpu-edenserdjudiyosonon,mosabastakesepan kozas sovre el sujeto!-PROBLEMASKETENEMOS:LAMASPARTEDELOSMELDADORESSON VIEJOS. Ke va ser despues de di-ez anyos? Ademas, mabula de eyos, jo-venovyejosnipensandeenbiyarungrushiko.Ikomoseazeimandaundjornalsingrushikos?LA NESESIDADDEMUEVASPER-SONASPARA TOMARRESPONSABI-LIDADES. Aldiyadeoy,todosmuestrosdjorna-lesprezentesaki,ilosotrostambyen(Erensia Sefardi i Ke Haber todos dos delos Estados Unidos) kedan en la mano delosfundadores,mansevikoskomosave-mos-kebivan120anyosmapuedeserke este es el problema esensyal, mizmo sino lo parese.-ELESKOPODEMUESTROLA-VOROSEPUEDEDIZIRANSINA:SYEMPREINTERESARLOSMELDA-DORES AMUESTRAS RIKAS KULTU-RA iLINGUA PARA KENOSEPYED-RAN,paradarakadaunoelgustodemeldarmas,dekonosermas,ideke-darorgolyozodelokefuimosi,dekenon, de ke estamos i vamos a ser, masimas!Akodrvoskefueuntyempoondenosediziya,ioysedize:"yososefardiimuestralinguafueikedaeldjudeo-espanyol,mizmositodos,oy,favlamosotraslinguas!"- ELESKOPOES TAMBYEN DE ALA-VAR EL NIVEL DE KADAUNO, mozotroskolaboradores del djornal en primer de to-dos, SIN ENFASTYAR.-KYENPUEDEDIZIRSILO REUSHIMOS?EL PONTE 2 4 Enero 2006Klara PERAHYA/Estambol

LAS TRADISYONES 34 Enero 2006EnlosdosdiasprimerosdeTevet,ayindamos arrelumbra la luz i la alegria de Hanuka. Mael resto del mez de Tevet es un poko eskuro. Enlarejiondelorientemedioayenestemezsye-losennuvlados,luvyasilodos. Muestros padres en los tiempos antiguos uzavana yamar al invyerno entero "la sezon de Tevet".ElnombreTevetsenombraporlaprimeravezenMegilatEster(2,16):"IEsterfuetoma-daalreyAhashverosh(Asuero)asukazareal,enelmezdeTevet".El diez del mez de Tevet es dia de Taanit, keloyamamos"Tsom(ayuno)Asarabe-Tevet".EstetaanitespormemorarlokeakontesyoenYe-rushalayim antes 2603 anyos: "Nevuhadnesar, elreydeBabiloniavinokontodasuarmadakontraYerushalayimifraguotorreskontraeyaalderre-dor. Alos mueve del mez kuatro (Tevet), la ambreseenfortesyoenlasivdad,inouvopanparaelpuevlo, i la muraya de la sivdad fue avyerta al diasigiente".EllivrodeReyesII,kapitolo25,mostraye todo los detalyos de akeya gerra.EstediadeTaanitestambieneldiadelKa-dish para todos los ke muryeron en el olokausto ike no se save sus egzakto dia de muerte.En muchas Keilot de los Sefaradim, se uza keenShabatantesdelTaanit,elHazansuvealaTeva por proklamar: "Ermanos, ijos de Yisrael! Se-gun la profesia de Zeharya el profeta, el ayuno deAsara be-Tevet se konvertira por gozo i por plazosbuenos. Amad, pues, la verdad i la paz". Yehuda HATSVI /Tel [email protected] EL MEZ DE TEVET

Lamuevaedisionrevizadadelaantolojia Entierrasajenasyome vo murir editada por Gad Nassi, viene de ser publikada por laKaza de Edision Tirocinio en Barcelona. Emprimada en alta kuali-dadienunformatkompakto,fueronadjustadasaestaedision,muevasmemorias.Laovrafueinkluidaentantokeelsyetenliv-roenlakoleksionFuenteClaradedikadaaestudiosSefaradis. Entierrasajenasyomevomurir eslaprimeraovradelakoleksionFuente Clara, publikada en Djudeo-Espanyol moderno.LakoleksionFuenteClaraempesoasereditadaen1998pa-ra kontribuir a la rekuperasion del legado kultural i istoriko de losSefaradimekspulsadosdelaPeninsulaIberika.Entierrasajenasyomevomurir esunaantolojiadememo-rias,leyendasikuentosilustrados,de476pajinas,redaktadosportrentaiseshotores. ElfaktokeEntierrasajenasyomevomurir fuepublikadoenEspanyaeslaprovakonkretadelinteresodelpublikoispano-av-lantesovrelaerensiasefaradiiesperamoskelaovrakontribuiraaladifuziondeestaerensiaenlospayizeskonsernados. N 7.- Gad NASSI, ed., En tierras ajenas yo me vo murir, Bar-celona,2005.476pgs.,ilust.,(17x24).ISBN84-930570-6-1.250kopyas.Presyo22Euros.http://www.tirocinio.com/eng/collection.htmTirocinioS.L. C/delsCavallers5608034Barcelona-SpainPhone/Fax:(+34)932042620E-mail:[email protected] tierras ajenas yo me vo murirMuevaedisionAvram estava enamorado de su mujer i masagora ke estava prenyada.Si eya le demandavapasharo ke bolo, pasharo le traiya. Akel diya ledemando chiringimindi. Esto no aviya en el lu-gar. Para bushkarlo, deviya tomar la barka para ira otra sivdad.Kuando el marido esta en kamino, se en-kontra kon un konosido.- Ke haber Avram?- Todo bueno- Adonde estas indo a estas oras?Mi mujer esta prenyada, chiringimindi medemanda.- Dime Avram, estas siego? No tomas en kuen-to ke tu mujer tiene un amante i te demanda estaskozas para ke te aleshes i kedar eya repozada.- Komo dizes tu esto de mi mujer!- Mira Avram, para ke veyas kon tus propiosojos, mos meteremos a bas o te pago yo, o mepagas tu. El balabay aksepto. El ombre metio Avramariento de una kanastra / sesto ke teniya kon el ise enkamino a la kaza de Avram. Chapteyo lapuerta i la mujer de Avram abasho las eskaleraspara ver ken era. - Ke bushkas buen ombre?- Por favor madam, tenga piedad de mi, keme deshe pasar la nochada aki. Aze muncho frioi no tengo fuersas para kontinuar mi kamino. Novos molestare.- Pase. Se kedara aki detras del portal i de-manyana se ira.El ombre se asenta en el eskalon i empesa akantar.Kuando la mujer lo oye, le dize al amante:- Lo azeremos suvir para ke mos kante algu-nas kantikas.- Suva sinyor, keremos ke mos kante. Kome-ra i bevera kon mosotros.- Devo yevar la kanastra kon mi.I va detras de la mujer i le kantaesta kansion: Su muj erest a pr enyada,Chir ingimindi le demanda,Al mar ido ya lo enganya.Anini ke yo gani.Tu ke est as en est a est er a,Da un salt o i sal af uer a.I nche la mula i la shor vet a.Anini ke yo gani,Aninike yo gani.El desmazalado kuando vido esto, echo a lakaye a la mujer kon su amante i tuvo de pagarpor demas.Embiyado por Esther ACRICHE/Buenos [email protected] ....Chir ingimindi....KuentosdemipapuHaimVaron

UNASHAKAYIKA Komo lo prometimos en muestro nu-meropasado,oyempesamoslasnotasdemuestrokolaboradorsovrelosIzra-elitasdeBulgariya.Devemos deklarar ke deshamos asu au-tor la yena responsabilidad de todo lo ke elmoseskrive.Muestraimparsyalidadmosovliga a puvlikar tekstualmente las komuni-kasyoneskemossonechasdepartededjente gozando de una syerta otoridad i ko-nosyendo a fondo el sudjeto ke elyos tratan.Deshamos dunke la palavra a muest-rokolaborador. (N o.978) ~U noUna estatistika puvlikada ay poko tyem-po en Sofya, de parte del ministeryo del ko-mercho,asumaacherkakuarentamilal-maselnumerodelosmoradoresisraelitasde la Bulgariya. En tuvyendo kuento del uzodemuestroskorelidjyonaryos,deeskonder-sensyempre,debushkaraarodearsendemisteryos, de eskivar kon kuydado las enku-estas de las autoridades, puedemos afirmar,sinsalirafueradelaverdad,kelosDjidyosdeBulgariyaidelaRumeliyaoryentalsonmas de 50.000.Byenentendidosusnumeroesvera-menteimportanteenlasgrandeskomu-nidadeskomoSofya,Ruschuk,Filipopo-li, etc. En estos chentros los Djidyos for-manunelementokonsideravledelapo-pulasyontotala.Enlaschikassivdadesien las kampanyas elyos no se ven.***LosDjidyosdeBulgariyaparesenasola-dosdekuandoseizyeronlasemigrasyonesde muchas familyas muzulmanas. Muestroskorelidjyonaryos ezitan a mesklarsen definiti-vamentekonlosbulgaros.Todolespareseprovizoryoinopuedemosdezirsielyostye-nen tuerto o estan en lo derecho.Porestamizmarazoneskemyentreslos Djidyos de Turkiya se abandonaron lib-rementealkorsodelprogresosovrelosempushamyentos venidos de parte su ma-estad imperyal el sultan del kual elyos sonlos suditos los mas fieles i los mas afiksyo-nados sus ermanos de Bulgariya kedaronmyentresmasdeventeanyosenunakumplidainaksyon.Oy elyos estan muchoen retadro al punto de vista de la aktividadde la instruksyon i del progreso intelektual.LoslektoresdelaEpocakeseakodra-ranlokeeraunakomunitaisraelitaatrasvente anyos en un chiko kazal muzulmano,pueden azersen una idea de lo ke son oylaskomunidadesisraelitas,mizmoenalgunasgrandes sivdades de Bulgariya.KaleazerunaeksepsyonenfavordeRuschukandelosDjidyostestimonyandeunprogresorelativamenteimportanteenkomparasyon de las otras lokalidades.(N o. 979) ~DosLavestimyentadelDjidyodeakiesmuchoneglijada.Elesrekonosidokonuna vista. Los Djidyos moran syempre enunsolokuartyer.Dingunarazonnolesimpidedetenermoradaenkualunkepartedelasivdad.Suskuartyereskajesyempre al manko agradavle a verse. Laskalyes son estrechas, raramente barridasenlaskualaslosradyosdelalimpyezano entran kada diya.Kajetodaslaskazassonapye-yano.Kuando ay tambyen un estaje (tabaka) es-taultimanoesmorada.Portavladoay elterreno,algunasvezeslajas.Pokaskama-ras son kuvyertas de tavlas en basho. Estetavlado no es nunka aplayenado i se pudremuy presto. Las abitasyones resiven la luzdel diya de parte unos kortijos ke syerven atodo modo de koza, empesando de kozina.....Komo mobles ay una sofa, sovre la ku-alametenminderesiyastikesdeyervakuvyertosdebasma.Laskoloresdeestebasmasonmuy fuertesiharvanlosojos.Enlaskazasrikasay tapetes.Unachikalampa a petrolyo da luz a toda la kamara.Esta lampa es asendida vyernes la tad-re.Aestaokazyonaserkandelasofaunamezika eluenga, echa de tavla blanka, sov-re la kuala no meten masero. La familya seadjuntaalderedor.Elpadredekaza,seasenta sovre un yastik, de rodiyas,la mad-re i los ijos toman siyas. El shabat es aloraresivido i el komer se pasa en la kalyades.Alotrodiyatodalafamilyasealevantamucho temprano. Kada uno i uno se va desu parte. Naturalmente los kuydos de tuale-ta i de limpyeza no son tomados kada diya.Estos se azen una vez ala semana. El vyer-nesdespuesdemedyodiya.Elrestodelasemana aki syerve de kuydarse.(N o. 987) ~T resTenemos aki muchos padres i madreskedezeariandarasusijosalgodeinst-ruksyon. El mezo empleado para obteneresterezultadoeslospunyos.Elmetodode harvar por edukar la chikes es un sis-temakeprezentamuchosinkonvenyen-tes:eltrokasegunladispozisyondelosparyentes,Sielpadreganoakeldiyaelva harvar kon manos de algodon. Ma si lalana no se vendyo, el pulso del merkaderse aze de azero i son sus chikos ke paganla diferensya del kambyo.Siunmelamed,porenshemplo,sekesha dela kondukta del elevo serka susparyentes,estosrespondeninvaryavle-mente:"Kekevosagamos,elpadreyalomato.Susermanosyalomatarondehaftona,yoyalomatidelenya,estanoche lo vamos a matar otra ves, ma esenbaldes, el no kyere entenderla. Daldetodaslaspunisyoneskekyeresh..."Los ninyos van la mas parte ala eskola.Si el maestro save azerse respektar i enkul-karalosijikoselgustodelestudyo,aloratodo va byen. Ma si por dezgrasya el mela-mednoesenerdjiko,guay delaklasa.Elelevo va i vyene komo kyere. Entra a la orakegustaisalealaorakelekonvyenelomasmijor.Kuandomankaenteramentedela eskola los paryentes no kuydan por elijo i lo deshan engrandeser a su pareser.Kale achetar a todo esto ke los diyas debazar, muchos ninyos se van a azer hizme-tes. Elyos se ofren para yevar objetos del lu-gar del bazar ala kaza o a la butika del mer-kader.Enpagaelyosresiventresokuatrometalikes (kinze o vente chentizmos) ke losgastan en su propyo punto se merkan tutun,dulsura,patataskochasoespigerasasadasi se komen todo komo myel de Briska.Byen intezo los paryentes no ven en losaktos de sus ijos ke una koza muy natural.I si alguno les aze la remarka lo miran konenkanto i de un ayre maraviado ke kyere de-zir: "Ke sale si el chiko se fue a ganar i man-ko un diya o dos dela eskola?"Algunos ninyos se azen kolporteres (ma-aledjis) i deshan enteramente la eskola, pa-rairavendertodasortadechikosobjetos.Estas ropas les son konfiadas de parte algu-nosbutikaryosketopanmuchokonvenivledeazervendersusropasdepartedeestoschikosijikoskeseakontentandeunosku-antos soldos por el djurnal entero.En este modo pasa el tyempo el mas mi-jor de la manseves kuando el ninyo engran-dese ya es muy tadre por arrepentirse i em-pesar una vida de estudyo i laboryoza. Transliterado por:Christine H. Lochow Drke [email protected] BOZ DEL PASADO 4 4 Enero 2006LosIzraelitasdeBulgariyaSUPLEMENTO DEL ALOM ENDJUDEO-ESPANYOL / ALOMUN CRETSZ ve AYRILMAZ JUDEO-ESPANYOL EKDR.Abonamiento:abone@salom.com.trArtikolospublikadosenElAmaneserrefletanlasopinyonespersonalesdesusotor,isonenteramenteisolamenteasuresponsabilidad. Lareproduksyontotaloparsyaldeestosartikolosespermetidakonlakondisyondemensyonarsumanaderoielnombredelotor.postaelektronika:[email protected] : Karen GERSON ARHONKoordinadora : Gler ORGUNKonsilyo de Redaksyon : Christine H. LOCHOW DRKE, Gad NASS, Roz KOHEN DROHOBYCZERLaEpoca(Saloniki1895)> La Grande Sinagoga de Sofia, fraguada en 1859> Luna Katalan c. 1910 (www.centropa.org)> Sarina Sabitai al lado de la tumba de su mari-do muerto en 1947, Sofia (www.centropa.org) Lanyevemosalegraatodos.Sinpensarkevanaserdifikultadesparasalir a la kaye, para pueder eskapar losechos ke kale azer, para pueder pagaruna devda ke es el diya de alkavo.Kuando eramos elevos de la eskolaprimera, ke se nombrava "2. Karma", ala salidura de la eskola teniyamos unaabashada.Mosasentavamosenelchapeyoimosresvalavamosastaabasho.Despuessuviyamosotraunavez ariva. Unas kuantas vezes lo repe-tavamos.Meestopensandosioyabashodelmezmokamino,paranosuvirlo, troko el kamino. Komo suviya-mosiabashavamostantasvezes?Munchoselevosendjuntos...Despuesivamosakaza.Mostrokavamoslasvestimyentas ke estavan mojadas i es-kuryendo. Una konsejika otra me tyene pasa-do. Una konsejika semejante komo volakontidosmezesantesenestasko-lonas:Lakonsejikade"LaSenyoraHamburger".Eraestemodoundiya.Lanyeveestavakayendo.Unavyejizi-ka estava asentada enbasho. Yo teniyaocho-mueve anyos. Me aserki. Avlimosun poko. Entendi ke eya era Judiya.Lavyejizikaestavaasentadapararepozar un poko, en Yksek KaldrmkeesunaabashadaalderedordelaKula. No vos va kontar el pasado de estavyejizika. Porke no me esto akodrandoni el nombre. La tomi del braso i melayeviastasukaza.Sukazikaeraunpokoariva,enunakalejikakenoteniyasalidura.Estavamorandoenunakamaretaenlaentradadelakaza.Komoyalodishe, aviya empesado a kayer nyeve iestavyejizikanoteniyanadaparaka-yentarse.Enlasolaventanakeaviyaen la kamareta, se estava remarkandoun burako tapado kon un handrajo.Le demandi:- Komo se esta kayentando?- El Dio me esta kayentando.Selokontiamimadre.EnakeyosdiyasteniyamosiunavizinaGrega.Las dos endjuntos empesaron a kozer-lesupikas,komidikas.Iyoeraeltra-edor. Ma i eyas se ivan a verla. Seten-taanyosteniyaestavyejizika.Eyafu-mava un paketo de sigaros al diya. Metyenekontadokenovidoningunmalde estoLeaviyademandadositeniyapar-yentes...Teniyaunsovrinoketeniyaunaatolyedetapiseriyastreskalejasmas abasho. Ni demandava por eya nile embiyava un poko de ayudo.Undiyaleyeviunpokodekomerkelekozyomimadre.Lakazavaziyadelavyejaestavamasvaziya.Lapu-ertaestavaavyerta.Sinkavenado.Noaviyanadaaryento.Lavyejizikamosaviya deshado la buena vida. Kuandokayenyeve,devezenku-ando me akodro de esto.Esteanyolanyevemoskayomuypoko.Soloundiya.Lameteorolojiyauna semana entera mos avizo kada di-ya ke iva venir la nyeve.Mos empesi-mosaalegrar.Lasermuzuraskurtas,pokas,syempretrayenalegriya.Lameteorolojiyaunasemanaenteraseyerro,mamozotrosesperimoslaaleg-riyadelanyeve.A lafinundiyadeShabatenteroestuvimoskonlanyeveidespuessefueporotraspartes.Elinvyerno no eskapo ayinda, a venir va.MevyenealtinounapinturadelgrandepintorTurko,HodjaAliRiza,una pintura muy ermoza mostrando lanyeve en los techos de las kazikas vye-jasdeIstanbul.Unamaraviya.Loskelo konosen ya lo saven, si se toma unafotografiyadeunlugarisilopintaHodjaAliRizalomezmo,lapinturadelHodjatyeneunaekspresyonmasfuerte,masdulseimasermoza.OyunapinturadeHodjaAliRizaseestavendyendoasyenosyenitrentamildolares.Malorozamenteeyos,kerodi-zirel,susamigositambyensusele-vos, no vyeron nada en sus vida. En esta eskrita estava pensando deeskrivir la vida del grande pintor TurkoNazmi Ziya, en la ekspozisyon de alka-vokeavriyoenelanyo1937.Lede-mandaronsiestavavendyendosuspinturas. El disho:-Niunonovendi.Yonopensodevendermispinturas.Unpintornoka-le ke pense de vender sus pinturas. Yoagootrosechos.Despueskemearti,empesoaazermispinturas.Mayatengovendidounoskuantoskuadros.KuatrosinkopinturasvendiasinkomillirasalaInglaterra,alMuzeodePinturas. Los mas renomados pintado-resvendenamezmopresyo.IunoskuantosvendialGovernoialaMuni-sipalidad. Alos ke vendi, los kero masmunchobien,noporkevalenmasmuncho. Solo por ke los kiti de la ma-no. NazmiZiyaeraProfesoren la"G-zelSanatlarAkademisi".Enestaeks-pozisyon teniya 300 ovras. Estas ovraserandeunlavorode35anyos.Elkeledemandosieskeseestavendyen-dolaspinturas,aviyaremarkadounpunto kolorado i esto keriya dizir ke yase vendyo. - Usted me disho ke no vendyo pin-turas ma el punto kolorado no kere di-zir ke fue vendido este kuadro?- Si. Esta pintura la vendi 10 anyosantes. Se la demandi para pueder eks-pozarla en esta ekspozisyon. Grasyas ael porke me la dyo para pueder ekspo-zarla.Keridolektor,loskeseokupandepinturasyalosaveran,saveshkuantovalen oy estas pinturas ke en su tiem-ponoveniyanladjenteniporverlas?Noventa mil dolares. Komo los presyosdelaspinturasdesuprofesorHodjaAli Riza. Ma un akontesimyento negro afito iNazmiZiyaperyosuvidasinpuedereskapar la ekspozisyon.El teniya 53 anyos. El amigo de Nazmi Ziya el renoma-dopintadorTurkoallIbrahimdizepor el arte:- El arte asemeja a una roza ke kri-yaelguertelano.Kenselametealpecho, ken la echa al chop.Las pinturas de Nazmi Ziya son delasprimeraspinturasempresyonistasdenuestropayiz.Unadulsor,unaka-yentorsesyenteenfrentedeeyas.Elenpintandosetopavaaryentodeunafilozofiya. Pensava por eshemplo ke lamar iva bivir miles de anyos, i las ojasde los arvoles se ivan a murir en kurtotyempo.Estossintimyentoskaliyakelo dyera en sus pinturas. Kepekadokeeyosnovyeronkeelpuevloestapenandoparapuederto-mar una pintura de sus sinyatura. Estoeslaleykenoseestapued-yendo trokar. Los maestros del arte nokale ke se gusten.EL KANTON DE MOE 54 Enero 2006 Moe GROSMAN /[email protected]

NazmiZiyaNazmiZiya-Otopotre ESTORYAS i LEYENDAS 64 Enero 2006Oy, por dar mijor a entender, de-vomensyonarsyertosdetalyos.Es-toregretandodenopuederdarunshifro,afiluaproksimativo(pornoazer yerro), de la populasyon Djudi-yadeTekirdaenlosanyos1930.Mapuedoafirmarkelos50-60%eranparyentesoserkanos.Estoachakeskeeraunakomunidadmasomenosserradaiaziyanmat-rimoniosmutuales.Oyendiya,sekonstatatrasasdelpasado. Laermanagrandedemipapa,miTantFani,kazokonunmansevode Tekirda i bivyo unos kuantos an-yosenestasivdad.Syendokesukunyadikaeraamigademimama,naturalmentesekonosyeron.Munchasvezessintidemimadrekomolasmuchachassearrekojiyanentreeldiya, kadaunakonunpeda-sodebroderiyadesusanshugar.To-doenlavorando,nomankavandeazerkonversasyonesokomentos,lomas sovre los mansevos. Muy natural!La mama miya era una de las er-mozasikumplidaskandidatasdeijasparakazardelasivdad.Munchasmadresmetyeronbokapordemandarlaparasusijos.Ko-molodisheenmiprimerartikolo,nimiNonoNisimestava,porlaora,dezeozodeespartirsedeeya,nitambyenmimamadekazarse.Ma esto era un preteksto de su par-te. En realidad, keriya konoser a mipadre, ke lo aviya visto en una foto.Estedezeodemimadrenasyomunchoanteskeselepropozaraamipadre(undjugodelazardo!). Mi Tant Fani kontava de su vidadeCHORLU,desusdjenitores,desusermanos. Teniyaunafotomostrandokuatromansevos,andeelunoeramipadre.Estafoto,da-tada del 1927, la guadro mi mamai la vide yo, en mi chikez, munchasvezes.Deunamanera,laizetraerde Israel, ande estava en mis erma-nos. Es un presyozo dokumento pa-ramisrekuerdos.En el grupo de mansevos, apartedemipapa,estaelOnklLeon(Be-har),amigodechikezdemipadre,inseparavleikeenkadaetapademuestra egzistensya, estuvo prezen-te. Yo, fina oy no renkontri este mo-dodeamistad,turavleunavidaen-tera.MisdjenitoresemigraronaIs-rael en 1956. Syempre ke viniyan aEstambol,susgrandeplazereradepasareltyempokonelOnklLeonisuespoza,lakeridaTantSultana.En paz ke repozen, Amen. EltresermansevodelafotoeselSr. PepoFranko. En eskrivyendoesteparagrafo,meestosonriendo,pensandoalaangaryakeledavamipadrealSr.Franko, keachakesdesuecho,viajavadeEstambolaTekirdaregolarmente(konvapor).Komomipadresefiavamunchoasuamigo,enkadaenverano,meembiava kon el ande mis avuelos, aTekirda.ElSr.FrankokomounEMANETCHI,nomesoltavaunpuntodurantelasorasdelviaje,astakemeentregavaamiNonoNisim,asperandomosenlaeskalade Tekirda. Agora, esto realizandokeseriyafuertededjignishearkonunachikaenprendaiesestokeme izo sonreir. Aki mando mi reko-nosensya i bendisyon al Sr. Franko.Kuantoalkuatrenmansevo,nomeestoakodrandokenes. EnChorlu,eranungrupodemansevosDjudios, instruidos,"ELITE",asegunlokemekontavamipapa.ElkonosiyaieskriviyaelTurko vyejo. No tengo dinguna ideakomoseloembezo.Lokeestose-gura,eskemeldaronenla"ALLI-ANCE",konosiyanelFransez.ElprofesoreraelSr.BenoBicerano,padredemuestroregretadoSala-monBicerano.ElSr.B.Biceranofue el direktor de l "Alliance" de Es-tambol,enYazcSokak,oyeledi-fisyodeBARINYURT.Iunermozoazardo,misdosermanikosmelda-ron en esta eskola, el tyempo ke es-tavadebasholadireksyondelSr.Bicerano.Tuvimossyertasrelasyo-nes(leshanas)demishpahakonlafamiyaBicerano. En mis rekuerdos no topi dingunindisyosovrelainstruksyondemistiyosotiyas,keestoseguranoko-nosiyan el Fransez..Mi mama lo ko-nosiya un poko, ma fue enChorlu,konelayudodemipapa.IzeunachikabushkidaimeinformikeyauvoenTekirda"lAlliance",keseserromuypresto.LadirektrisaeralaSinyoraEstreyaBenezra.Noabashialondodeestesujeto,syendo ke mi artikolo es solamenteun rekuerdo i no un dokumentaryo.Enterminando,kerotornaramis djenitores. Asegun el plano demi madre, (ike relati enanchoenmipresedenteteksto),reushoaveramipadre.Ielproblemasov-reellugarandeivanabivirlosmuevoskazados,seresolvyokonel"ultimatum"demimadre:"Milugar es ande tyene echo i moradami espozo". Mi granpapa "bon gre,malgre",acheto.Solodemandokelaseremoniyadebodaseizye-raenTEKRDA .Misparyentessekazaronel31Desembre1931,datakedurante49anyos,seselebrokomofyesta,syendo ke era i la nochada del mu-evoanyo.Mimadreseestavaapa-rejendoal50.aniversaryo,manoalkanso.Lapyedrimosenelenve-ranodel1981. Coya DELEVI/Estambol31/12/2005-Enkomemo-rasyondel74.aniversaryo Entremisrekuerdos(2)

t 2kilosBerendjenaasada(kortada)t 1/2kiloKarnemolinada(sofreirkonsalipimienta)t 4Guevos(apartarunagemaloamariyo-paraensima)t 2revanadasdemigadepansekosal,pimienta,unpokodeazete Kortarfinolasberendjenasasadas.Adjustarlakarnesofrita.Mesklarlosguevoskonelpanseko,sal,pimientaiunpokodeazete.Mesklarkonlabe-rendjenailakarne.Meteralornoenuntefsingresado,enmetiendolagemadeunguevoensima. Belina RODKL (Kovos)/Estambol G izadoTAKAYUT(BorekdeBerendjenakonKarne) Komidade EDI RNE Komidade EDI RNE KonversimoskonelenJudeo-Espanyol, ensusalon, konpare-desyenasdepint urasdet alyadasisent iyandodeluz, iunaot raparedadornadadeungrandegoblendeJennyBaruh, suespo-za, brodadakonmaest riya, kekomplet aeldekor. E l artisto me konto:Nasien1937enEst ambol.Desdemichikes, t uvelapasiondedesinar. Enlakuat renaklasa,el jurnal ke kit avamos pasava pormimano, laseskrit uryasilosdesenest ambien.En el Liseo Saint -Benoitfue lomismo. Yoaziyalos50%delosdesenesdeljurnaleskolario, ent ant okeenladodjenaklasa, met rusheronalakavesadelasek-siondedesen.Antes de ir al servisio militar ko-moofisyerderezerva,lavorienel"bureaudecentralisation"deWa-gons-LitsCookpor6mezes.En1954esayikeenkontriunamigodelaAkademiyadeBeyosArt es, delkualt omilasprimerasnosionesdel"art egrafiko". Profi-t andodeunlivriko, meeksperi-ment ienelart e, sovret ododepint uraalolio.Durant eelservisiomilit ar, t u-velaokaziondepint arunosku-ant ost ablosparalasaladeko-merdelosofisyeres.Kuandoret orni, durant elavi-dadelavorobast ant eapenoza,est uve profit ando de los pokos t i-emposliberosparaegzaminariambezarmedeloslivrosest ran-jerosparapint ar. Enest aperi-oda,t uve la posibilidad de pint ar40-50 t ablos de los kuales ize miprimeraekspozisionen1996enImajSanat enEst anbol, dat aket omi mi ret rat o i ke empesi a pin-t armasmuncho.Mis ekspozisiones son:1997AntikPalas,Estambol2000" " "2003 Mzayede Sanat Galerisi, Estambol2004IstantikYldzSaray "2005Osmanbey SanatGalerisi" Komoeskojeslossujetosdetuspinturas?Eskojosololoskemeemosi-onan.Enaziendounparalelizmokon la muzika, yo me konsidero ko-mounegzekutorinokomounkompozitor.Mirodedarunaeksp-resion, una sensasion a lo ke ya eg-ziste. Komo un egzekutor, peno pa-radarlomijor.Parami,los"pinta-doresabstraktos"sonkompozito-res,porkeeyoskrean.Unakompozisionplazekuandosetieneelplazerdeoyerlademuevo.Itodaslaskompozisionesmuevas pueden no ser ermozas. Demismo,unapintura,sisesienteelplazerdeverlademuevoidemuevo,eskeyaplazio.Kualossonlosartistosestranje-rosketeplazen?Son munchos. Los ke me vienen altinoson:Titian(Tiziano),Verones,Rubens,Rembrandt,Vermeer,Muril-lo,Caravaggio,Drer,Michelangelo,Velasquez, Degas, Manet, Monet, Pis-sarro, Renoir, Max Liebermann, ets.Kemesajekeresmandaralosdebutantes?Les konsejo de azer lo ke les plaze.Deoyerbuenolaskritikas,depensarsovre estas kritikas i de tomar en kon-siderasionsoloalokekreyen.Malavorar es el mas grande profesor. PensokeRoberBaruhyevaenelelAkademizmo. Sineli-minardingundet alyo, konser-vaelklasisizmo, lokegust adever. Ledezeamosvidaslar-gasdeArt e.ROBER BARUH (1934-....)AMANESER KON ARTE 74 Enero 2006

Esti SAUL/[email protected] 8 4 Enero 2006 MOS AMBEZAREMOS EL ALFABETO RASHI