RIOS de El CAUCE de la FUENTE de ITURRI EMARIA · 2011-03-28 · Abre tus SENTIDOS al r o, busca y...

2
Abre tus SENTIDOS al r o, busca y encuentra las diferentes emociones que a lo largo de tu vida te ha dado y te dará. El río es naturaleza y es magia, pero sobre todo es VIDA. Ireki zure ZENTZUMENAK ibaiari, bilatu eta aurki itzazu ibaiak zure bizitza osoan eman eta emanen dizkizun zirrara guztiak. Ibaia natura baita, eta lilura ere bai; baina, batez ere, BIZIA da. Llenate de recuerdos, piensa y recuerda las vivencias que has tenido en torno al río con tus amigos, tu familia, tus compañeros de trabajo, en tus paseos... porque el siempre ha estado all . Bete zaitez oroitzapenez, pentsatu eta gogoratu ibaiaren inguruan lagunekin, familiarekin, lankideekin, zure paseoetan... izan dituzun bizipenak, ibaia hantxe egon baita beti. Oye la musica del agua corriendo, del canto de los pájaros, de todos esos seres vivos que no se ven pero se intuyen. Entzun haren soinua, urlasterraren murmurioa, txorien txio-txioa, ikusi ez baina sumatzen ditugun izaki bizidun horien guztien hotsak. Comparte el momento; siéntate en la orilla a charlar con un amigo, pasea al perro, juega con el agua, sumérgete en una poza. Partekatu unearen xarma; eseri zaitez ibaiertzean lagun batekin hitz egiteko, txakurra paseatzeko; jostatu urarekin, murgildu osin batean. Nota el frescor de sus aguas, la humedad de las hojas y la sombra de los árboles. Gozatu uren freskotasuna, hostoen hezetasuna eta zuhaitzen itzala. Respira la tranquilidad, el aire puro, el silencio y el sosiego de la naturaleza. Arnastu lasaitasuna, aire garbia, isiltasuna eta sosegua, den-dena naturak eskainia. Huele la humedad de las plantas y el olor de las flores. Usaindu landareen hezetasuna eta loreen usain gozoa. Si lo sientes, si te llega, si te importa... RESPETA EL RIO. Sentitzen baduzu, betetzen bazaitu, axola badizu... ERRESPETATU IBAIA. RIOS de EMOCIONES ZIRRARAZ beteriko IBAIAK ... necesitan espacio! para crecer, moverse y relacionarse con su entorno. Los animales y plantas que viven en él le permiten autodepurarse. Sus crecidas son necesarias y naturales: permiten inundar las llanuras próximas, fertilizar las vegas y huertas, mantener y conectar espacios naturales, recargar los acuíferos, etc. ...lekua behar dute! hazteko, mugitzeko eta ingurunearekin harremanetan sartzeko. Bertan bizi diren animaliek eta landareek garbitzeko aukera ematen diete. Ur-goraldiak beharrezkoak eta berezkoak dira: ur goraldien bitartez, izan ere, ibai ondoko zelaiak urez estali, landak eta baratzeak ongarritu, naturguneak mantendu eta lotu, eta akuiferoak betetzen dira. ! ...son cambiantes a lo largo y ancho de su curso (a medida que nos alejamos de su cauce principal) y según el clima (con las lluvias o el deshielo crecen y con la sequía menguan). ...aldakorrak dira beren ibilbidean, bai luzeran bai zabaleran (emari nagusitik urruntzen garen neurrian) eta klimaren arabera (euritean eta urtzaldian, emaria hazi egiten da, eta lehortean, urritu). ...contribuyen a mantener vivo el planeta; todo está en movimiento e interrelacionado en un perfecto y sabio equilibrio que mantiene vivo y sano el planeta. La vida de los ríos está asociada a la vida de los pueblos, de la humanidad. ...planeta bizirik mantentzen laguntzen dute; dena dago mugimenduan eta elkar lotua, oreka biribil eta jakintsuan, planeta bizirik eta osasuntsu mantentzeko. Ibaien bizitza herrien bizitzari lotua dago; gizateriaren bizitzari, alegia. ...deben permanecer activos; los ríos que mantienen su vitalidad o dinámica natural son los que realmente están vivos. Y sólo así podrán transportar agua, sedimentos, nutrientes y seres vivos y cumplir con sus funciones naturales: devolver el agua al mar, servir de corredores biológicos para algunas especies -en especial aves acuáticas-, mantener en equilibrio playas y deltas, asegurar el aporte de nutrientes para la pesca, regular el clima, etc. ...bizirik iraun behar dute; berezko bizitasunari eusten dioten ibaiak baitira egiazki bizirik daudenak. Eta horrela bakarrik garraiatuko dute ura, garraiatu ere sedimentuak, nutrienteak eta izaki bizidunak, eta horrela bakarrik beteko dituzte beren funtzio naturalak: ura itsasora itzultzea; espezie batzuentzako korridore biologikoa izatea -uretako hegaztientzako, bereziki-, hondartzen eta delten orekari eustea, arrantzarako nutrienteen ekarpena ziurtatzea, klima erregulatzea, etab. FUENTE de VIDA BIZI ITURRI ¡SIN AGUA NO HAY VIDA! Las personas, los animales y las plantas necesitamos agua para vivir. LOS RIOS... son mucho mas que canales de agua; son bosques de ribera, peces, animales invertebrados, algas, cantos rodados, pueblos, etc. URIK GABE EZ DAGO BIZIRIK! Gizon-emakumeok, animaliek eta landareek ura behar dugu bizitzeko. IBAIAK... ...ubide hutsak baino askoz ere gehiago dira: ibaiertzeko basoak, arrainak, animalia ornogabeak, algak, errekarriak, herriak, etab. dira. El CAUCE de la HISTORIA HISTORIAREN EMARIA Los RIOS, NUCLEO DE LA HISTORIA El Tigris y el Éufrates en Mesopotamia; el Nilo en Egipto o el Danubio en Europa Ibaiak, antzinako zibilizazioen HISTORIAREN MUINA Tigris eta Eufrates, Mesopotamian; Nilo, Egipton, edo Danubio, Europan URA ETA ASMAMENA! Aspaldi-aspaldiko garaietatik, ura lortu beharrak eraginda, zibilizazio guztiek asmamena ederki zorroztu behar izan dute denetariko gailuak asmatzeko, ura eskura izate aldera eta emariak erregulatze aldera: UBIDEAK ETA AKUEDUKTUAK ura soroetara eta ibaitik urrun bizi ziren herrietara eramateko. PUTZUAK ETA NORIAK lurpeko urak aterarazteko URASKAK ETA BALTSAK euri-ura gordetzeko ERROTAK ibaiaren indarra baliatu eta energia sortzeko (lehenbiziko ur-errotak erromatarren garaikoak dira) ZUBIAKibai-bazterrak lotzeko ASKAK abereei ura emateko ITURRIAK ETA GARBITEGIAK lur barneko ura erauzteko eta arropa garbitzeko ELURTEGIAK jakiak fresko mantentzeko eta izotza ere egiteko Ibaiak zaintzea gure ondarea zaintzea ere bada; hots, historia, kultura, arkitektura. AGUA E INGENIO! Ya desde tiempos remotos, la necesidad de obtener agua ha llevado a las diferentes civilizaciones a desarrollar ingeniosos mecanismos para asegurar su disponibilidad y regular sus caudales: CANALES O ACUEDUCTOS para llevar el agua hacia campos de cultivo o poblaciones alejadas del río POZOS Y NORIAS para extraer las aguas subterráneas ALJIBES O BALSAS para almacenar el agua de la lluvia MOLINOS para aprovechar la fuerza del río y generar energía (los primeros molinos de agua son de la época de los romanos) PUENTES para comunicar dos orillas ABREVADEROS para proporcionar agua al ganado FUENTES Y LAVADEROS para extraer el agua de la tierra y lavar la ropa NEVEROS donde mantener frescos los productos e incluso hacer hielo Conservar los r os es tambien conservar nuestro patrimonio historico, cultural y arquitectonico. ! AGUA en EQUILIBRIO URA OREKAN

Transcript of RIOS de El CAUCE de la FUENTE de ITURRI EMARIA · 2011-03-28 · Abre tus SENTIDOS al r o, busca y...

Page 1: RIOS de El CAUCE de la FUENTE de ITURRI EMARIA · 2011-03-28 · Abre tus SENTIDOS al r o, busca y encuentra las diferentes emociones que a lo largo de tu vida te ha dado y te dará.

Abre tusSENTIDOS al r o,

busca y encuentra las diferentes emociones que a lo largode tu vida te ha dado y te dará. El río es naturaleza y es magia,

pero sobre todo es VIDA.

Ireki zureZENTZUMENAK ibaiari,

bilatu eta aurki itzazu ibaiak zure bizitza osoan eman eta emanen dizkizun zirrara guztiak. Ibaia natura baita, eta lilura ere bai;

baina, batez ere, BIZIA da.

Llenatede recuerdos,

piensa y recuerda las vivencias que has tenido en torno al ríocon tus amigos, tu familia, tus compañeros de trabajo, en tus paseos...

porque el siempre haestado all .

Bete zaitez oroitzapenez,pentsatu eta gogoratu ibaiaren inguruan lagunekin, familiarekin,

lankideekin, zure paseoetan... izan dituzun bizipenak,

ibaia hantxe egonbaita beti.

Oyela musica

del agua corriendo, del canto de los pájaros,de todos esos seres vivos que no se ven pero se intuyen.

Entzunharen soinua,

urlasterraren murmurioa, txorien txio-txioa, ikusi ez baina sumatzen ditugun izaki bizidun horien guztien hotsak.

Comparteel momento;

siéntate en la orilla a charlar con un amigo,pasea al perro, juega con el agua, sumérgete en una poza.

Partekatuunearen xarma;

eseri zaitez ibaiertzean lagun batekin hitz egiteko,txakurra paseatzeko; jostatu urarekin, murgildu osin batean.

Nota el frescor de sus aguas,la humedad de las hojas y la sombra de los árboles.

Gozatu urenfreskotasuna,

hostoen hezetasuna eta zuhaitzen itzala.

Respira la tranquilidad,el aire puro, el silencio y el sosiego de la naturaleza.

Arnastu lasaitasuna,aire garbia, isiltasuna eta sosegua, den-dena

naturak eskainia.

Huele la humedad de las plantas y el olor

de las �ores.

Usaindulandareen hezetasuna eta

loreen usain gozoa.

Si lo sientes,si te llega,

si te importa... RESPETA EL RIO.

Sentitzenbaduzu, betetzen

bazaitu, axola badizu...ERRESPETATU

IBAIA.

RIOS deEMOCIONES

ZIRRARAZbeterikoIBAIAK

... necesitan espacio! para crecer, moverse y relacionarse con su entorno. Los animales y plantas queviven en él le permiten autodepurarse. Sus crecidas son necesarias y naturales:

permiten inundar las llanuras próximas, fertilizar las vegas y huertas,mantener y conectar espacios naturales, recargar los acuíferos, etc.

...lekua behar dute! hazteko, mugitzeko eta ingurunearekin harremanetan sartzeko. Bertan bizi diren animaliek eta landareek garbitzeko aukera ematen diete. Ur-goraldiak beharrezkoak eta berezkoak

dira: ur goraldien bitartez, izan ere, ibai ondoko zelaiak urez estali, landak etabaratzeak ongarritu, naturguneak mantendu eta lotu,

eta akuiferoak betetzen dira.

!

...son cambiantesa lo largo y ancho de su curso (a medida que nos alejamosde su cauce principal) y según el clima (con las lluvias o el

deshielo crecen y con la sequía menguan).

...aldakorrak diraberen ibilbidean, bai luzeran bai zabaleran (emari nagusitik urruntzen garen neurrian) eta klimaren arabera (euritean eta

urtzaldian, emaria hazi egiten da, eta lehortean, urritu). ...contribuyen amantener vivo el planeta;

todo está en movimiento e interrelacionado en un perfecto y sabio equilibrioque mantiene vivo y sano el planeta. La vida de los ríos está asociada

a la vida de los pueblos, de la humanidad.

...planeta bizirikmantentzen laguntzen dute;

dena dago mugimenduan eta elkar lotua, oreka biribil eta jakintsuan, planetabizirik eta osasuntsu mantentzeko. Ibaien bizitza herrien bizitzari

lotua dago; gizateriaren bizitzari, alegia.

...debenpermanecer activos;

los ríos que mantienen su vitalidad o dinámica natural son losque realmente están vivos. Y sólo así podrán transportar agua,

sedimentos, nutrientes y seres vivos y cumplir con sus funcionesnaturales: devolver el agua al mar, servir de corredores biológicos para algunas especies

−en especial aves acuáticas−, mantener en equilibrio playas y deltas, asegurar el aporte de

nutrientes para la pesca, regular el clima, etc.

...bizirikiraun behar dute;

berezko bizitasunari eusten dioten ibaiak baitira egiazki bizirik daudenak.Eta horrela bakarrik garraiatuko dute ura, garraiatu ere sedimentuak,

nutrienteak eta izaki bizidunak, eta horrela bakarrik beteko dituzte berenfuntzio naturalak: ura itsasora itzultzea; espezie batzuentzako korridore biologikoa

izatea −uretako hegaztientzako, bereziki−, hondartzen eta delten orekari eustea,

arrantzarako nutrienteen ekarpena ziurtatzea, klima erregulatzea, etab.

FUENTE deVIDABIZIITURRI

¡SIN AGUA NO HAY VIDA!Las personas, los animales y las plantas

necesitamos agua para vivir.

LOS RIOS... son muchomas que canales de agua;

son bosques de ribera, peces, animales invertebrados,algas, cantos rodados, pueblos, etc.

URIK GABE EZ DAGO BIZIRIK! Gizon-emakumeok, animaliek eta landareek ura behar dugu bizitzeko.

IBAIAK......ubide hutsak baino askoz

ere gehiago dira:ibaiertzeko basoak, arrainak, animalia ornogabeak,

algak, errekarriak, herriak, etab. dira.

El CAUCE de laHISTORIA

HISTORIARENEMARIA

Los RIOS,NUCLEO DE LA

HISTORIAEl Tigris y el Éufrates en Mesopotamia; el Nilo en Egipto

o el Danubio en Europa

Ibaiak,antzinako zibilizazioen

HISTORIAREN MUINATigris eta Eufrates, Mesopotamian; Nilo, Egipton,

edo Danubio, Europan

URA ETA ASMAMENA!Aspaldi-aspaldiko garaietatik, ura lortu beharrak eraginda,

zibilizazio guztiek asmamena ederki zorroztu behar izan dute denetariko gailuak asmatzeko, ura eskura izate aldera eta emariak erregulatze aldera:

UBIDEAK ETA AKUEDUKTUAK ura soroetara eta ibaitik urrun bizi ziren herrietara eramateko.

PUTZUAK ETA NORIAK lurpeko urak aterarazteko

URASKAK ETA BALTSAK euri-ura gordetzeko

ERROTAK ibaiaren indarra baliatu eta energia sortzeko (lehenbiziko ur-errotak erromatarren garaikoak dira)

ZUBIAK ibai-bazterrak lotzeko

ASKAK abereei ura emateko

ITURRIAK ETA GARBITEGIAK lur barnekoura erauzteko eta arropa garbitzeko

ELURTEGIAK jakiak fresko mantentzekoeta izotza ere egiteko

Ibaiak zaintzea gureondarea zaintzea ere bada;

hots, historia, kultura,arkitektura.

AGUA E INGENIO!Ya desde tiempos remotos, la necesidad de obtener agua

ha llevado a las diferentes civilizaciones a desarrollar ingeniososmecanismos para asegurar su disponibilidad y regular sus caudales:

CANALES O ACUEDUCTOS para llevar el agua hacia camposde cultivo o poblaciones alejadas del río

POZOS Y NORIAS para extraer las aguas subterráneas

ALJIBES O BALSAS para almacenar el agua de la lluvia

MOLINOS para aprovechar la fuerza del río y generar energía(los primeros molinos de agua son de la época de los romanos)

PUENTES para comunicar dos orillas

ABREVADEROS para proporcionar agua al ganado

FUENTES Y LAVADEROS para extraer el agua de la tierra y lavar la ropa

NEVEROS donde mantener frescos los productos e incluso hacer hielo

Conservar los r oses tambien conservar nuestro patrimonio historico, cultural

y arquitectonico.

!

AGUA enEQUILIBRIO

URAOREKAN

Page 2: RIOS de El CAUCE de la FUENTE de ITURRI EMARIA · 2011-03-28 · Abre tus SENTIDOS al r o, busca y encuentra las diferentes emociones que a lo largo de tu vida te ha dado y te dará.

DIFICILEQUILIBRIO

OREKA ZAILA

Grandes infraestructurassupone grandesIMPACTOS

AMBIENTALESHasta �nales del siglo XX se construyeron grandes infraestructuras (presas, canales y trasvases)para suministrar agua a las ciudades, la industria, la agricultura... Aunque estas construcciones

permitieron el desarrollo industrial y económico, más allá de generar bene�cios, hanprovocado daños ambientales y sociales irreparables.

Azpiegitura handiekERAGIN HANDIA

sortzen dute ingurumeneanXX. mendea bukatu arte, azpiegitura handiak eraiki ziren (presak, ubideak, ura ibai batetik bestera

eramatea), hiriak, industria, nekazaritza eta beste urez hornitzeko. Eraikuntzok industriaren etaekonomiaren garapena ekarri dute eta onuragarriak izan dira; baina, aldi berean,

ingurumenean eta gizartean kalte konponezinak eragin dituzte.

Para recuperarel equilibrio

es necesario gestionar la demandade agua, es decir:

Tener en cuenta las disponibilidades reales de agua en cada lugar, respetando las necesidades de los ecosistemas

Reducir su consumo

Aprovechar todas las oportunidades de gestión del agua

Orekaberreskuratuko bada,

ur-eskaria kudeatu beharra dago, hau da:

Egiazki, toki bakoitzean zenbat ur dagoen eskura kontuanhartu behar da, ekosistemen beharrak errespetatuta

Kontsumoa murriztu behar da

Ura kudeatzeko aukera guztiak

landu behar dira

¿Sabías quedebido a la construcción de la granpresa de Asuán (Egipto) la pesca de

sardina y boquerón cayó más del 90%, traslo cual se arruinaron miles de familias

de pescadores?

Ba al zenekienEgiptoko Asuango presa handia eraikitzearen eraginez sardinaren eta bokartaren arrantza

% 90etik gora jaitsi zela, eta horrenondorioz, milaka arrantzale-familiak

erreka jo zutela?

La factura del aguano debe tener en cuenta sólo el

valor del agua en sí misma, sino tambiénla amortización de las infraestructuras

necesarias para hacerla llegar a tu casa, alas piscinas, fábricas... y además los posibles

daños ambientales producidos.

Uraren fakturak urak berez duen balioakontuan hartu behar izateaz gain, bestelakoak ere

hartu behar ditu aintzat: esaterako, ura zureetxera, igerilekuetara, lantegietara… eramateko

behar diren azpiegituren amortizazioa eta,era berean, azpiegiturak eraikitzeak

ingurumenean eragitendituen kalteak.

COMOCONSEGUIRLO?

Promover la agricultura sostenible,seleccionar especies vegetales adaptadas a las

condiciones de su entorno.

Modernizar los sistemas de riegoaumentaría su e�ciencia de un 50% a un 80%.

“Así consumo, así pago”: Promover políticas de �jación de preciosque fomenten el buen uso del agua, tarifas que recuperen los costes reales de su

uso y mayor transparencia sobre quién paga los servicios del agua.

Mejorar la gestión de los acuíferos.Estamos sobreexplotando los almacenes de agua naturales.

Adecuar el planeamiento territorial y urbanísticoa las condiciones de escasez de agua.

Evitar las fugas de las redes urbanas.Una gestión y tecnología adecuadas pueden reducir las pérdidas de un 30% a un 10%.

Fomentar sistemas de drenaje sostenibleen las ciudades aumentaría su permeabilidad, la recarga de agua subterráneay la calidad de las aguas �ltradas, ya que la lluvia arrastra muchos contaminantes.

Reutilizar las aguas depuradas para usos no domésticos(limpieza viaria, riego de parques y jardines).

Aprovechar las aguas grisespara las cisternas supondría un ahorro

de 50 litros/persona y día.

NOLA LORTU?Nekazaritza iraunkorra sustatu behar da

eta inguruneko baldintzetara egokituta daudenlandare-espezieak aukeratu.

Ureztapen-sistemak modernizatzeakhaien eraginkortasuna % 50etik % 80ra handituko luke.

“Zenbat kontsumitu, horrenbeste ordaindu”: prezioak�nkatzeko politikak sustatu behar dira, ura ongi erabiltzea bultzatzeko;

tarifa egokiak ezarri behar dira uraren egiazko kosteak berreskuratzeko, eta gardentasunhandiagoa behar da uraren zerbitzuak ordaintzen dituenari buruz.

Akuiferoen kudeaketa hobetu behar da.Berezko ur biltegiak neurrigabe ari gara ustiatzen.

Lurraldearen eta hirigintzaren planeamenduaur-eskasiaren baldintzetara egokitu behar da.

Hiri-sareen ihesak eragotzi behar dira. Galerak % 10etik % 30era murriztuko lirateke, teknologia hobea erabilita.

Hirietan drainatze iraunkorreko sistemak sustatzeakiragazkortasuna handituko luke, lurpean ur gehiago bilduko litzateke eta ur iragaziek

kalitate hobea izanen lukete, euriak berekin kutsagarri asko eramaten dituelako.

Ur araztuak etxekoak ez direnerabilpenetan berrerabili behar dira

(kale garbiketa, parkeak eta lorategiak ureztatzea).

Ur grisak zisternetarako erabiliko balira,50 litro ur aurreztuko lirateke, lagun

eta egun bakoitzeko.

AHORRARAGUA

y saber gestionarla eficientemente garantiza los caudales ecologicos de los

r os y la buena saluddel planeta.

URAAURREZTEN

badugu, eta eraginkortasunezkudeatzen ikasten badugu,ibaien emari ekologikoakbermatuko ditugu, bai eta

planetaren osasunona ere.

RIOS VIVOS,pueblos sanos

IBAI BIZIAK,

herri osasuntsuak

La contaminacion,UNA AMENAZA

A pesar de los esfuerzos de depuración y control de vertidos,muchos ríos y acuíferos siguen estando enfermos. Los impactos de la contaminación

difusa (nitratos, fosfatos y pesticidas) preocupan cada vez más en Europa.

Kutsadura, MEHATXAGARRI

Ura arazteko eta isuriak kontrolatzeko ahaleginak gorabehera, ibai etaakuifero askok gaixorik diraute. Kutsadura lausoaren eraginak (nitratoek, fosfatoek eta

pestizidek eragindakoak) gero eta kezka handiagoa sortzen du Europan.

COMO ACTUAR?Es imprescindible de�nir el buen estado de los ríos

teniendo en cuenta no sólo los parámetros físico-químicos del agua, sinotambién su �ora y fauna (parámetros biológicos) y su carácter dinámico.

“Quien contamina paga... y repara”. Quien perjudique el estado del ríodeberá recuperar los recursos naturales que había antes de provocar el daño.

Contaminar debe ser más caro que depurar.

Evitar la sobreexplotación de los acuíferos para prevenir su salinización.¿Sabías que algunos autores achacan la decadencia de la civilización babilónica, en la antigua Mesopotamia, a la salinización de sus regadíos? Se calcula que en la actualidad, el 24% de los

regadíos del mundo sufren este problema.

Fomentar la agricultura ecológica para eludir el uso de pesticidas y plaguicidas. ¿Sabías que estos productos son compuestos orgánicos que se

bioacumulan a lo largo de la cadena alimentaria?

Promover energías limpias.

En casa:Separa el aceite usado en la cocina y llévalo a un punto limpio.

¿Sabías que un litro de aceite usado puede contaminar 400.000 litros de agua?

Utiliza detergentes y productos de limpieza “verdes”.¿Sabías que los nitratos y fosfatos de muchos detergentes provocan

el crecimiento de algas en los ríos y eso altera la vida de los seres vivos?

NOLA JOKATU? Ezinbestekoa da ibaien egoera ona de�nitzea; hartara,

uraren parametro �sikoak eta kimikoekin batera, ibaietako landaredia etafauna ere hartu behar dira kontuan (parametro biologikoak), bai eta

ibaien izaera dinamikoa ere.

“Kutsatzen duenak ordain dezala... eta konpon dezala”. Ibaiarenegoera kaltetzen duenak bere onera ekarri beharko ditu kaltea eragin aurreko natur

baliabideak. Kutsatzeak arazteak baino garestiagoa izan behar du.

Akuiferoak neurrigabe ustiatzea eragotzi beharra dago,gazitzeari aurrea hartzeko. Ba al zenekien ureztapenak gazitzeari egotzi diotela egile batzuek antzinako Mesopotamiako babiloniar zibilizazioaren gainbehera? Kalkuluen arabera,

gaur egun mundu zabaleko ureztapenen % 24k arazo horixe bera du.

Nekazaritza ekologikoa sustatu behar da, pestizidarik ez erabiltzeko Ba al zenekien produktu horiek konposatu organikoak direla eta elika-katean bio-pilatzen direla?

Energia garbiak sustatu behar dira

Etxean:Bereizi sukaldean erabilitako olioa eta eraman

garbigune batera. Ba al zenekien erabilitako olioa oso kutsagarriadela: litro batek 400.000 litro ur kutsatzen dituela?

Erabili detergente eta garbigarri “berdeak”. Ba al zenekiendetergente askotako nitratoek eta fosfatoek ibaietan algak

haztea eragiten dutela, eta horrek izaki bizidunenbizitza kaltetzen duela?

Esta exposición está integrada en el PROYECTO SUD’EAU,que fomenta iniciativas locales de gestión sostenible del agua

y de los ríos promovidas desde la participación pública.En él participan seis entidades:

Centro de Recursos Ambientales de Navarra, CRANA (Navarra)

Agencia Catalana del Agua, ACA (Cataluña)

Centro de Investigación del Medio Ambiente, CIMA (Cantabria)

Syndicat Mixte d’Études et d’Aménagement de la Garonne, SMEAG(Aquitaine – Midi-Pyrénées, Francia)

Asociación Ibérica de Municipios Ribereños del Duero(Castilla y León - Portugal)

Cámara Municipal de Pena�el (Portugal)

Erakusketa hau SUD’EAU PROIEKTUAN sartuta dago; proiektuak ura etaibaiak iraunkortasunez kudeatzeko toki ekimenak sustatzen ditu,

parte-hartze publikoak bultzatuta. Sei erakunde ari dira parte hartzen:

Nafarroako Ingurumen arloko Baliabide Zentroa, CRANA (Nafarroa)

Kataluniako Uraren Agentzia, ACA (Katalunia)

Ingurumeneko Ikerketa Zentroa, CIMA (Kantabria)

Syndicat Mixte d’Études et d’Aménagement de la Garonne, SMEAG(Akitania – Midi-Pyrénées, Frantzia)

Duero Ibaiertzeko Udalerrien Elkarte Iberikoa(Gaztela eta Leon - Portugal)

Pena�elgo Udal Ganbera (Portugal)

FUTURO... esseguir la corriente

En los últimos años hemos trabajado a contracorriente:hemos querido dominar el río, extraerle más agua de la necesaria, modi�car su recorrido natural, etc. Es necesario un cambio.

Debemos seguirle la corriente: trabajar con él, respetar su vitalidad y sabiduría. De forma natural, el río ya sabe cómo

mantener su equilibrio.

ETORKIZUNA…urlasterraren alde egitea da

Azken urteotan, haize kontra lan egin dugu: urlasterraren kontra.Izan ere, ibaia menderatu nahi izan dugu, behar baino ur gehiago

atera, haren berezko ibilbidea aldatu, etab. Bestela jokatubeharra dago. Ibaiaren urlasterrari jarraitu behar diogu:harekin lan egin, haren bizitasuna eta jakinduria errespetatu.

Ibaiak, berez, badaki orekarinola eutsi.

Directivasy proyectos, una ESPERANZA

para los riosDesde el año 2000, la directiva marco del agua (DMA) establece

los principios básicos para una nueva cultura del agua en la UniónEuropea que permita asegurar el buen estado ecológico de los recursos �uviales

(ríos y acuíferos) en el futuro.

Zuzentarauaketa proiektuak, ibaientzako

ITXAROPENA2000. urtetik hona, Urari buruzko Esparru Zuzentarauak oinarrizko printzipioak

ezarri ditu, Europar Batasunean uraren inguruko kultura berria garatzeko, etorkizunean ibai-baliabideen egoera ekologiko ona ziurtatzea ahalbidetzeko.

Todos tenemos algoque decir sobre

el futuro de nuestros riosNiño/a, joven, adulto/a, agricultor/a, ganadero/a, pescador/a, empresario/a,

miembro de una asociación, piragüista, paseante, bañista, vecino/a...

¡ANÍMATE A PARTICIPAR EN LA PUESTAEN PRÁCTICA DE LOS PLANES DE CUENCA!

Denok baduguzer esan gure ibaien

etorkizunaz Haur, gazte, heldu, nekazari, abeltzain, arrantzale, enpresaburu, elkartekide,

piraguista, paseatzaile, bainulari, auzokide zaren hori,

ZATOZ ETA HAR EZAZU PARTE ARROKO PLANAKPRAKTIKAN JARTZEKO PROZESUAN!

Fundación sin ánimo de lucrodependiente del Gobierno de Navarra que

trabaja en la construcción de una nuevacultura ambiental.

Irabazi-asmorik gabeko Fundazioa da, Nafarroako Gobernuaren mendean dago

eta ingurumen arloko kultura berriaeraikitzea du xede.

El AGUA, unPROYECTOEN CURSOURA, ibili ere,

BADABILEN PROIEKTUA

AGUA enEQUILIBRIO

URAOREKAN