1.- Primera declinacin.
Pbro. Ricardo M. RomnSinopsis
de la
Gramtica
GriegaBuenos Aires
1997
E% mn kalj eu)qktwj t' suntcei,
toto ka au)tj qelon.
E% d eu)telj ka metrwj,
toto $fiktn n moi.
2 Mac 15,38
Sofa grammatwj $n eu)kaira sxolj
ka o( $lassomenoj prcei au)to sofisqsetai.Sir 38,24
Ou)k stin e%pen:
t toto; e%j t toto;
pnta gr $n kair' au)to zhthqsetai.
Sir 39,16
1.- Primera declinacin.
FemeninosMasculinos
en -a pura [rei]en -a impuraen -hen -ajen -hj
N lr-a dc-a kefal-
nean-aj polt-hj
V lr-a dc-a kefal- nean-a
polt-a
A lr-an dc-an kefal-n nean-an polt-hn
G lr-aj dc-hj kefal-j nean-ou polt-ou
D lr- dc-v kefal-' nean- polt-v
NV lr-ai dc-ai kefal-a nean-ai polt-ai
A lr-aj dc-aj kefal-j nean-aj polt-aj
G lr-n doc-n kefal-n neani-n polit-n
D lr-aij dc-aij kefal-aj nean-aij polt-aij
1.1.- Nombres contractos.
En algunos nombres de la primera declinacin, el a de la desinencia est precedida de a o de e; el encuentro de estas dos vocales da lugar a contracciones:
En el singular, a + a = a [larga], e + a = h (pero a larga tras r ).
En el plural, a y e desaparecen ante vocal larga o diptongo.
Ejs.: Aqhna > Aqhn ; a)rgura > a)rgur se declinan como h(mra.
ga > g se declina como kefal ; (Ermaj > (Ermj se declina como polthj.2.- Segunda declinacin.
No contractosContractos
en -oj mfen -on nen -oj mfen -on n
N lg-oj
mtr-on
{n-oj}noj{o)st-on}o)ston
V lg-e mtr-on{n-e}no"o)ston
A lg-on mtr-on{n-on}non"o)ston
G lg-ou mtr-ou{n-ou}no{o)st-ou}o)sto
D lg-V mtr-V{n-V}n'{o)st-V}o)st'
NV lg-oi mtr-a{n-oi}no{o)st-a}o)st
A lg-ouj mtr-a{n-ouj}noj"o)st
G lg-wn mtr-wn{n-wn}nn{o)st-wn}o)stn
D lg-oij mtr-oij{n-oij}noj{o)st-oij}o)stoj
2.1.- Nombres contractos.
En los sustantivos y adjetivos de la segunda declinacin, si la vocal de la desinencia va precedida de o o de e, las dos vocales en contacto se contraen de la siguiente manera:
o + e, o + o, e + o se contraen en ou;
e + a, en los neutros, se contrae en a;
o y e, ante vocal larga o diptongo, desaparecen.
3.- Tercera declinacin.
3.1.- Temas en consonante.
El nominativo y vocativo singular (a veces), y el dativo plural (siempre) son sigmticos. La consonante final del tema se combina con la s del modo siguiente:
Las lquidas {l r} permanecen. Los temas en r tienen el nom. y voc. sing. asigmtico. El nico tema en l es lj que conserva la j en el nom. y voc. sing.
Las guturales {k g x} se combinan con la sigma y forman la c.
Las dentales {t d q} desaparecen ante la sigma.
Las labiales {p b f} se combinan con la sigma y forman la y.
La n (nt) ante sigma desaparece. Los temas en nt alargan la vocal precedente por compensacin: o alarga en ou en los nom./voc. sigmticos, y en w en los nom./voc. asigmticos.
Una dental no puede ser final de palabra (swmat > sma ; geront > grwn).
3.1.1.- Temas no contractos.
3.1.1.1.- Temas en lquida, gutural, dental y labial.
LquidaGuturalDentalLabial
Temaqhra%g$lpidswmatfleb
N qr ac $lpj sma
fly
V qr ac $lpj sma fly
A qr-a ag-a $lpd-a sma flb-a
G qhr-j a%g-j $lpd-oj smat-oj fleb-j
D qhr- a%g- $lpd-i smat-i fleb-
NV qr-ej ag-ej $lpd-ej smat-a flb-ej
A qr-aj ag-aj $lpd-aj smat-a flb-aj
G qhr-n a%g-n $lpid-n swmt-wn fleb-n
D qhr-s a%c $lpsi smasi fley
Los sustantivos en -ij y en -uj de tema en dental tienen el acusativo singular en n, cuando la i o la u no lleva acento en el nominativo.Ejs.: xrij, acus. xrin; pero patrj, acus. patrda.
El vocativo singular de los sustantivos en -ij es en i.
Ejs.: paj, gen. paidj, voc. pa; rnij, gen. rniqoj, voc. rni.
Algunos sustantivos en -thr, muy usados, experimentan la sncopa de e en el gen. y dat. sing., y tienen el dat. pl. en -asi. Tales son: patr (padre), mthr (madre), qugthr (hija), gastr (vientre), a)nr (hombre). En a)nr se verifica la sncopa incluso en el acus. sing. y en todo el plural; adems, se intercala una d eufnica entre la n y la r.patera)ner
SingularPluralSingularPlural
Npatrpatreja)nrndrej
Vpterpatrejnerndrej
Apatrapatrajndrandraj
Gpatrjpatrwna)ndrja)ndrn
Dpatrpatrsia)ndra)ndrsi
3.1.1.2.- Temas en nasal (n nt).
Nom. asigmtico con tema alargadoNominativo con j
Temalimena)hdongerontr(ingiganto)dont
N limn a)hdn grwn r(jggaj o)doj
V limn a)hdn gron r(jggan o)doj
A limn-a a)hdn-a gront-a r(n-aggant-a o)dnt-a
G limn-oj a)hdn-oj gront-oj r(in-jggant-oj o)dnt-oj
D limn-i a)hdn-i gront-i r(in-ggant-i o)dnt-i
NV limn-ej a)hdn-ej gront-ej r(n-ejggant-ej o)dnt-ej
A limn-aj a)hdn-aj gront-aj r(n-ajggant-aj o)dnt-aj
G limn-wn a)hdn-wn gernt-wn r(in-ngignt-wn o)dnt-wn
D lim-si a)hd-si grou-si r(i-sgga-si o)do-si
3.1.2.- Temas contractos (temas en -ej / aj).
La s final del tema cae ante otra s y entre vocales; las dos vocales en contacto se contraen normalmente.Temas en -ej variableTemas en -ej invariableTemas en -aj
genej-genojtrihreja)lhqej (adjetivo)kreaj
nmfnn
Ngnojtrirhja)lhqja)lhqj
kraj
Vgnojtrireja)lhqja)lhqjkraj
Agnojtrirh [e{s}a]a)lhqa)lhqjkraj
Ggnouj [gne{s}oj]trirouj a)lhqojkrwj [kra{s}oj]
Dgnei [gne{s}i]trirei a)lhqekr [kra{s}i]
NVgnh [gne{s}a]trireij [e{s}ej]a)lhqeja)lhqkra [kra{s}a]
Agnh [gne{s}a]trireij
a)lhqeja)lhqkra
Ggenn [gen{s}wn]trirwn a)lhqnkren [kra{s}wn]
Dgnesi [gne{s}si]triresi a)lhqsikrasi
3.2.- Temas en vocal.
T. en uT. en i / eiT. en u / euT. en euT. en auT. en ou
N %xqj plij pxuj &erej graj boj
V %xq pli pxu &ere gra bo
A %xqn plin pxun &era gran bon
G %xqoj pleoj pxewj &erwj graj boj
D %xq plei pxei &ere gra bo
NV %xqej pleij pxeij &erej
grej bej
A %xqj pleij pxeij &eraj graj boj
G %xqwn plewn pxewn &erwn gran bon
D %xqsi plesi pxesi &eresi graus bous
Los temas en au y ou no tienen ninguna forma contracta y forman el acus. sing. en n y el acus. pl. en j. Los temas en eu alargan la desinencia del gen. sing. en wj. En los temas en i/ei y u/eu la i y la u caen ante la vocal de la desinencia, con contraccin de las vocales en contacto; como resultado el nom. y acus. pl. son iguales.
4.-Algunos sustantivos irregulares.
Zeusmujerperronavemanohijo
TemasZeu-Digun-gunaikkuon-kunnau-nhFxeir-xeru&o-u&e
N Zej gun kwn naj xeru&j {u(j}
V Ze gnai kon na xeru&
A Da gunaka kna nan xerau&n
G Dij gunaikj kunj nej xeirj u&o u&oj
D Di gunaik kun nh xeir u&' u&e
NV gunakej knej nej xerej u&o u&ej
A gunakaj knaj naj xeraj u&oj u&ej
G gunaikn kunn nen xeirn u&n u&wn
D gunaic kus naus xers u&oj u&si
5.- Algunos adjetivos irregulares.
TodoGrandeMucho
Npjpsapnmgajmeglhmgapoljpollpol
Apntapsanpnmganmeglhnmgapolnpollnpol
Gpantjpshjpantjmegloumeglhjmegloupollopolljpollo
DpantpsvpantmeglVmeglvmeglVpoll'pollv=pollV=
Npntejpsaipntamegloimeglaimeglapollopollapoll
Apntajpsajpntamegloujmeglajmeglapollojpolljpoll
Gpntwnpasnpntwnmeglwnmeglwnmeglwnpollnpollnpolln
Dpsipsaijpsimegloijmeglaijmegloijpollojpollajpolloj
6.- Pronombres personales y demostrativos.
123ipseiste
N$gs
au)tjau)tau)totojathtoto
A$m, ms au)tnau)tnau)ttotontathntoto
G$mo, moso o au)toau)tjau)tototoutathjtotou
D$mo, moso o au)tV=au)tv=autV=totVtatvtotV
Nh(meju(mejsfej au)toau)taau)totoiataitata
Ah(mju(mjsfj au)tojau)tjau)ttotoujtatajtata
Gh(mnu(mnsfn au)tnau)tnau)tntotwntotwntotwn
Dh(mnu(mnsfsi au)tojau)taja)utojtotoijtataijtotoij
El pronombre demostrativo este, esta, esto (hic, hc, hoc) es de, de, tde y se forma agregando de al artculo.
7.- El artculo y el pronombre relativo (qui, qu, quod).mfnm fn
No(h(tj
Atntntnn
Gtotjtoojo
Dt't't''''
No&a&toa
Atojtjtojj
Gtntntnnnn
Dtojtajtojojajoj
8.- El pronombre interrogativo (quin?) y el pronombre indefinido (alguien).mfnmfn
Ntjttijti
Atnatinti
Gtnoj o totinj o to
Dtni o t'tin o t'
Ntnejtnatinjtin o tta
Atnajtnatinjtin o tta
Gtnwntinn
Dtsitis
El pronombre indefinido tij es encltico y no puede nunca empezar una frase. Se diferencia del pronombre interrogativo tj por el acento.
Ej.: tj nqrwpoj; qu hombre? nqrwpj tij algn hombre.
9.- El relativo indefinido (cualquiera que quisquis o quicumque).
El relativo indefinido stij est compuesto de j y del pronombre indefinido tij. Su declinacin es la de los dos a la vez.
mfn
Nstijtij ti
Antinantina ti
Gtou o otinojstinojtou o otinoj
DtV o 'tini'tinitV o 'tini
Notinejatinejtta o ttina
Aostinajstinajtta o ttina
Gntinwnntinwnntinwn
Dostisiastisiostisi
Conviene no confundir tta (con espritu suave) de tij con tta (con espritu spero) de stij.10. Adjetivos o pronombres correlativos.
DemostrativosRelativosInterrogativosIndefinidos
DirectosIndirectos
dehicjtjstijtij
tojisquiqui?quisaliquis
$kenojille
toisdetalisoojpoojo(poojpoij
toiotojtalisqualis!qualis?qualisde cierto modo
tossdetantussojpsojo(psojposj
tosotojtantusquantus!quantus?quantusaliquantus
tosotoitotpsoi quot?o(psoi quot
o( terojalterpteroj uter?o(pteroj uterpteroj alteruter
phlkojdeh(lkojphlkojo(phlkojphlkoj
phliksdetalde la misma edadde qu edad?de qu edadde cierta edad
phlikotojedad
11.- Comparativos y superlativos irregulares.
PositivoComparativoSuperlativo
a)gaqjbueno a)menwnristoj
beltonbltistoj
krettwnkrtistoj
kakjmalokakwnkkistoj
xerwnxeristoj
ttwnkista
mgajgrandemezwnmgistoj
mikrjpequeomikrterojmikrtatoj
$lttwn$lxistoj
o)lgojpocomewno)lgistoj
poljmuchoplewnplestoj
12.- Numerales.
12.1.- Cardinales declinables.
1234
N ej ma n dotrejtratssarejtssara
A na man n dotrejtratssarajtssara
G #nj maj #nj duontrintessrwn
D #n m #n duontristssarsi
12.2.- Adjetivos numerales.
CifrasCardinalesOrdinales
1a /ej, ma, nprtoj, h, on
2b /dodeteroj, a, on
3g /trej, tratrtoj, h, on
4d /tttarej o tssarejttartoj, h, on
5e /pntepmptoj, h, on
6j /cktoj, h, on
7z /#ptbdomoj, h, on
8h /o)ktgdooj, h, on
9q /$nnanatoj, h, on
10i /dkadkatoj, h, on
11ia /ndeka#ndkatoj, h, on
12ib /ddekadwdkatoj, h, on
13ig /trej ka dkatriskaidkatoj, h, on
14id /tttarej ka dkatettarakaidkatoj, h, on
15ie /pentekadekapentekaidkatoj, h, on
16ij /#kkadeka#kkaidkatoj, h, on
17iz /#ptakadeka#ptakaidkatoj, h, on
18ih /o)ktwkadekao)ktwkaidkatoj, h, on
19iq /$nneakadeka$nneakaidkatoj, h, on
20k /ekosie%kostj, , n
30l /trikontatriakostj, , n
40m /tettarkontatettarakostj, , n
50n /pentkontapenthkostj, , n
60c /#ckonta#chkostj, , n
70o /#bdomkonta#bdomhkostj, , n
80p /o)gdokontao)gdohkostj, , n
90/$nenkonta$nenhkostj, , n
100r /#katn#katostj, , n
200s /diaksioi, ai, adiakosiostj, , n
300t /triaksioi, ai, atriakosiostj, , n
400u /tetraksioi, ai, atetrakosiostj, , n
500f /pentaksioi, ai, apentakosiostj, , n
600x /#caksioi, ai, a#cakosiostj, , n
700y /#ptaksioi, ai, a#ptakosiostj, , n
800w /o)ktaksioi, ai, ao)ktakosiostj, , n
900 /$naksioi, ai, a$nakosiostj, , n
1000,axlioi, ai, axiliostj, , n
2000,bdisxlioi, ai, adisxiliostj, , n
10000,imrioi, ai, amuriostj, , n
20000,kdismrioi, ai, adismuriostj, , n
Los griegos usaron las letras del alfabeto para indicar los nmeros. La stigma j {= st}, que ocupa el lugar de la antigua digamma F, la sampi y la coppa slo sirven como signos de numeracin.
La Gematra es un criptograma que utiliza el valor numrico de las letras. Dado el resultado de la suma, se debe descubrir qu letras han intervenido para formar esa cifra.
13.- Verbos en w.
13.1.- Verbos puros.
13.1.1.- Verbos puros no contractos: Verbo lw desatar.13.1.1.1.- VOZ ACTIVA
INDICATIVOIMPERATIVOSUBJUNTIVOOPTATIVOINFINITIVOPARTICIPIO
l-w
l-eij
l-ei
l-omen
l-ete
l-ousi l-e
lu-tw
l-ete
lu-ntwn
l-w
l-vj
l-v
l-wmen
l-hte
l-wsil-oimi
l-oij
l-oi
l-oimen
l-oite
l-oienl-einl-wn
l-ontoj
l-ousa
lu-oshj
l-on
l-ontoj
lu-on
lu-ej
lu-e
$l-omen
$l-ete
lu-on
l-sw
l-seij
l-sei
l-somen
l-sete
l-sousil-soimi
l-soij
l-soi
l-soimen
l-soite
l-soienl-seinl-swn
l-sontoj
l-sousa
lu-soshj
l-son
l-sontoj
lu-sa
lu-saj
lu-se
$l-samen
$l-sate
lu-sanl-son
lu-sto
l-sate
lu-sntwn
l-sw
l-svj
l-sv
l-swmen
l-shte
l-swsil-saimi
l-seiaj
l-seie
l-saimen
l-saite
l-seianl-sail-saj
l-santoj
l-sasa
lu-sshj
l-san
l-santoj
llu-ka
llu-kaj
llu-ke
lel-kamen
lel-kate
lel-kasi
llu-ke
lelu-ktw
lel-kete
lelu-kntwnlel-kw
lel-kvj
lel-kv
lel-kwmen
lel-khte
lel-kwsilel-koimi
lel-koij
lel-koi
lel-koimen
lel-koite
lel-koienlelu-knailelu-kj
lelu-ktoj
lelu-kua
lelu-kuaj
lelu-kj
lelu-ktoj
$lel-kein
$lel-keij
$lel-kei
$lel-keimen
$lel-keite
$lel-kesan
13.1.1.2.- VOZ MEDIA
INDICATIVOIMPERATIVOSUBJUNTIVOOPTATIVOINFINITIVOPARTICIPIO
l-omai
l-ei {l-v}
l-etai
lu-meqa
l-esqe
l-ontail-ou
lu-sqw
l-esqe
lu-sqwnl-wmai
l-v
l-htai
lu-meqa
l-hsqe
l-wntailu-omhn
l-oio
l-oito
lu-omeqa
l-oisqe
l-ointol-esqailu-menoj
lu-omnou
lu-omnh
lu-omnhj
lu-menon
lu-omnou
$lu-mhn
$l-ou
$l-eto
$lu-meqa
$l-esqe
$l-onto
l-somai
l-sei {v}
l-setai
lu-smeqa
l-sesqe
l-sontailu-somhn
l-soio
l-soito
lu-someqa
l-soisqe
l-sointol-sesqailu-smenoj
lu-somnou
lu-somnh
lu-somnhj
lu-smenon
lu-somnou
$lu-smhn
$l-sw
$l-sato
$lu-smeqa
$l-sasqe
$l-santolsai
lu-ssqw
l-sasqe
lu-ssqwnl-swmai
l-sv
l-shtai
lu-smeqa
l-shsqe
l-swntailu-samhn
l-saio
l-saito
lu-sameqa
l-saisqe
l-saintol-sasqailu-smenoj
lu-samnou
lu-samnh
lu-samnhj
lu-smenon
lu-samnou
llu-mai
llu-sai
llu-tai
lel-meqa
llu-sqe
llu-ntaillu-so
lel-sqw
llu-sqe
lel-sqwnlelumnoj
'j '
lelumnoi
men
'te
silelumnoj
ehn ehj eh
lelumnoi
emen
ete
eenlel-sqailelu-mnoj
lelu-mnou
lelu-mnh
lelu-mnhj
lelu-mnon
lelu-mnou
$lel-mhn
$llu-so
$llu-to
$lel-meqa
$llu-sqe
$llu-nto
13.1.1.3.- VOZ PASIVA
INDICATIVOIMPERATIVOSUBJUNTIVOOPTATIVOINFINITIVOPARTICIPIO
l-omai
l-ei {l-v}
l-etai
lu-meqa
l-esqe
l-ontail-ou
lu-sqw
l-esqe
lu-sqwnl-wmai
l-v
l-htai
lu-meqa
l-hsqe
l-wntailu-omhn
l-oio
l-oito
lu-omeqa
l-oisqe
l-ointol-esqailu-menoj
lu-omnou
lu-omnh
lu-omnhj
lu-menon
lu-omnou
$lu-mhn
$l-ou
$l-eto
$lu-meqa
$l-esqe
$l-onto
lu-qsomai
lu-qsei {v}
lu-qsetai
lu-qhsmeqa
lu-qsesqe
lu-qsontailu-qhsomhn
lu-qsoio
lu-qsoito
lu-qhsomeqa
lu-qsoisqe
lu-qsointolu-qsesqailu-qhsmenoj
lu-qhsomnou
lu-qhsomnh
lu-qhsomnhj
lu-qhsmenon
lu-qhsomnou
$l-qhn
$l-qhj
$l-qh
$l-qhmen
$l-qhte
$l-qhsanl-qhti
lu-qtw
l-qhte
lu-qntwnlu-q
lu-q'j
lu-q'
lu-qmhn
lu-qte
lu-qsilu-qeen
lu-qeej
lu-qee
lu-qemen
lu-qete
lu-qeen lu-qnailu-qej
lu-qntoj
lu-qesa
lu-qeshj
lu-qn
lu-qntoj
llu-mai
llu-sai
llu-tai
lel-meqa
llu-sqe
llu-ntaillu-so
lel-sqw
llu-sqe
lel-sqwnlelumnoj
'j '
lelumnoi
men
'te
silelumnoj
ehn ehj eh
lelumnoi
emen
ete
eenlel-sqailelu-mnoj
lelu-mnou
lelu-mnh
lelu-mnhj
lelu-mnon
lelu-mnou
$lel-mhn
$llu-so
$llu-to
$lel-meqa
$llu-sqe
$llu-nto
lel-somai
lel-sv {ei}
lel-setai
lelu-smeqa
lel-sesqe
lel-sontailelu-somhn
lel-soio
lel-soito
lelu-someqa
lel-soisqe
lel-sointolel-sesqailelu-smenoj
lelu-somnou
lelu-somnh
lelu-somnhj
lelu-smenon
lelu-somnou
13.1.2.- Verbos puros contractos.
13.1.2.1.- Verbo timw honrarVOZ ACTIVAINDICATIVOIMPERATIVOSUBJUNTIVOOPTATIVOINFINITIVOPARTICIPIO
tim-
tim-'j
tim-'
tim-men
tim-te
tim-si tm-a
tim-tw
tim-te
tim-ntwn tim-
tim-'j
tim-'
tim-men
tim-te
tim-sitim-'hn
tim-'hj
tim-'h
tim-'men
tim-'te
tim-'entim-ntim-n
tim-ntoj
tim-sa
tim-shj
tim-n
tim-ntoj
$tm-wn
$tm-aj
$tm-a
$tim-men
$tim-te
$tm-wn
Ftimswtimsoimitimseintimswn
A$tmhsatimsontimswtimsaimitimsaitimsaj
Ptetmhkatetmhketetimkwtetimkoimitetimhknaitetimhkj
PP$tetimkein
VOZ MEDIA Y PASIVA
INDICATIVOIMPERATIVOSUBJUNTIVOOPTATIVOINFINITIVOPARTICIPIO
tim-mai
tim-=
tim-tai
tim-meqa
tim-sqe
tim-ntaitim-
tim-sqw
tim-sqe
tim-sqwntim-mai
tim-=
tim-tai
tim-meqa
tim-sqe
tim-ntaitim-'mhn
tim-'o
tim-'to
tim-'meqa
tim-'sqe
tim-'ntotim-sqaitim-menoj
tim-wmnou
tim-wmnh
tim-wmnhj
tim-menon
tim-wmnou
$tim-mhn
$tim-
$tim-to
$tim-meqa
$tim-sqe
$tim-nto
FMtimsomaitimhsomhntimsesqaitimhsmenoj
AM$timhsmhntmhsaitimswmaitimhsamhntimsasqaitimhsmenoj
FPtimhqsomaitimhqhsomhntimhqsesqaitimhqhsmenoj
AP$timqhntimqhtitimhqtimhqeentimhqnaitimhqej, a, n
Ptetmhmaitetmhsotetimhmnoj tetimhmnoj ehntetimsqaitetimhmnoj
PP$tetimmhn
FPtetimsomaitetimhsomhntetimsesqaitetimhsmenoj
Reglas de contraccin:
a + e y a + h
> a
a + ei y a + v
>
a + o, a + ou y a + w> w
a + oi
> V
En los tiempos de futuro, aoristo y perfecto, el a del tema se alarga en h.
13.1.2.2.- Verbo poiw hacerVOZ ACTIVAINDICATIVOIMPERATIVOSUBJUNTIVOOPTATIVOINFINITIVOPARTICIPIO
poi-
poi-ej
poi-e
poi-omen
poi-ete
poi-osi po-ei
poi-etw
poi-ete
poi-ontwn poi-
poi-'j
poi-'
poi-men
poi-te
poi-sipoi-ohn
poi-ohj
poi-oh
poi-omen
poi-ote
poi-oenpoi-enpoi-n
poi-ontoj
poi-osa
poi-oshj
poi-on
poi-ontoj
$po-oun
$po-eij
$po-ei
$poi-omen
$poi-ete
$po-oun
Fpoiswpoisoimipoiseinpoiswn
A$pohsapoisonpoiswpoisaimipoisaipoisaj
Ppepohkapepohkepepoikwpepoikoimipepoihknaipepoihkj
PP$pepoikein
VOZ MEDIA Y PASIVA
INDICATIVOIMPERATIVOSUBJUNTIVOOPTATIVOINFINITIVOPARTICIPIO
poi-omai
poi-e=
poi-etai
poi-omeqa
poi-esqe
poi-ontaipoi-o
poi-esqw
poi-esqe
poi-esqwnpoi-mai
poi-'
poi-tai
poi-omeqa
poi-sqe
poi-ntaipoi-omhn
poi-oo
poi-oto
poi-omeqa
poi-osqe
poi-ontopoi-esqaipoi-omenoj
poi-oumnou
poi-oumnh
poi-oumnhj
poi-omenon
poi-oumnou
$poi-omhn
$poi-o
$poi-eto
$poi-omeqa
$poi-esqe
$poi-onto
FMpoisomaipoihsomhnpoisesqaipoihsmenoj
AM$poihsmhnpohsaipoiswmaipoihsamhnpoisasqaipoihsmenoj
FPpoihqsomaipoihqhsomhnpoihqsesqaipoihqhsmenoj
AP$poiqhnpoiqhtipoihqpoihqeenpoihqnaipoihqej, a, n
Ppepohmaipepohsopepoihmnoj pepoihmnoj ehnpepoisqaipepoihmnoj
PP$pepoimhn
FPpepoisomaipepoihsomhnpepoisesqaipepoihsmenoj
Reglas de contraccin:
e desaparece delante de vocal larga o diptongo
e + e > ei
e + o> ou
En los tiempos de futuro, aoristo y perfecto, la e del tema se alarga en h.
13.1.2.3.- Verbo dhlw mostrarVOZ ACTIVAINDICATIVOIMPERATIVOSUBJUNTIVOOPTATIVOINFINITIVOPARTICIPIO
dhl-
dhl-oj
dhl-o
dhl-omen
dhl-ote
dhl-osi dl-ou
dhl-otw
dhl-ote
dhl-ontwn dhl-
dhl-oj
dhl-o
dhl-men
dhl-te
dhl-sidhl-ohn
dhl-ohj
dhl-oh
dhl-omen
dhl-ote
dhl-oendhl-ondhl-n
dhl-ontoj
dhl-osa
dhl-oshj
dhl-on
dhl-ontoj
$dl-oun
$dl-ouj
$dl-ou
$dhl-omen
$dhl-ote
$dl-oun
Fdhlswdhlsoimidhlseindhlswn
A$dlwsadhlsondhlswdhlsaimidhlsaidhlsaj
Pdedlwkadedlwkededhlkwdedhlkoimidedhlwknaidedhlwkj
PP$dedhlkein
VOZ MEDIA Y PASIVA
INDICATIVOIMPERATIVOSUBJUNTIVOOPTATIVOINFINITIVOPARTICIPIO
dhl-omai
dhl-o=
dhl-otai
dhl-omeqa
dhl-osqe
dhl-ontaidhl-o
dhl-osqw
dhl-osqe
dhl-osqwndhl-mai
dhl-o
dhl-tai
dhl-meqa
dhl-sqe
dhl-ntaidhl-omhn
dhl-oo
dhl-oto
dhl-omeqa
dhl-osqe
dhl-ontodhl-osqaidhl-omenoj
dhl-oumnou
dhl-oumnh
dhl-oumnhj
dhl-omenon
dhl-oumnou
$dhl-omhn
$dhl-o
$dhl-oto
$dhl-omeqa
$dhl-osqe
$dhl-onto
FMdhlsomaidhlwsomhndhlsesqaidhlwsmenoj
AM$dhlwsmhndlwsaidhlswmaidhlwsamhndhlsasqaidhlwsmenoj
FPdhlwqsomaidhlwqhsomhndhlwqsesqaidhlwqhsmenoj
AP$dhlqhndhlqhtidhlwqdhlwqeendhlwqnaidhlwqej, a, n
Pdedlwmaidedlwsodedhlwmnoj dedhlwmnoj ehndedhlsqaidedhlwmnoj
PP$dedhlmhn
FPdedhlsomaidedhlwsomhndedhlsesqaidedhlwsmenoj
Reglas de contraccin:
o + h y o + w
> w
o + e, o + o y o + ou > ou
o + v, o + ei y o + oi> oi En los tiempos de futuro, aoristo y perfecto, la o del tema se alarga en w.
13.2.- Verbos consonnticos.
13.2.1.- Verbos mudos.
13.2.1.1.- Reglas fonticas:
1. Combinadas con una s que les sigue, las labiales p, b, f forman una y; las guturales k, g, x forman una c; las dentales t, d, q desaparecen.
Trb-sw > tryw ; plk-sw > plcw ; peq-sw > pesw.2. Delante de m, las labiales se cambian en m, las guturales en g, las dentales en s.Ttrib-mai > ttrimmai ; pplek-mai > pplegmai ; ppeiq-mai > ppeismai.3. En el perfecto activo, la k cae despus de una labial o una gutural; stas, en cambio, se aspiran. Las dentales caen ante la k.Ttrib-{k}a > ttrifa ; pplek-{k}a > pplexa ; ppeiq-ka > ppeika.4. Dos mudas consecutivas deben ser del mismo grado (asimilacin).Trib-qsomai > trifqsomai ; plek-qsomai > plexqsomai.
5. Una dental seguida de otra dental, se cambia en s (disimilacin).Peiq-qsomai > peisqsomai.Voz ActivaVoz MediaVoz Pasiva
PresenteFuturoAoristoPerfectoFuturoAoristoFuturoAoristoPerfecto
Labialestrbw
-bw, -pw,
-fw, -ptw-yw-ya-fa-yomai-ymhn-fqsomai-fqhn-mmai
Guturalesplkw
-gw, -kw, -xw,
-ttw, -ssw, -zw-cw-ca-xa-comai-cmhn-xqsomai-xqhn-xmai
Dentalespeqw
-dw, -tw, -qw,
-ttw, -ssw, -zw-sw-sa
-ka-somai-smhn-sqsomai-sqhn-smai
13.2.1.2.- Conjugacin del perfecto y pluscuamperfecto medio y pasivo.Tema en labialTema en guturalTema en dental
PERFECTO
Indicativottrimmai
ttriyai
ttriptai
tetrmmeqa
ttrifqe
tetrimmnoj e%spplegmai
pplecai
pplektai
peplgmeqa
pplexqe
peplegmnoi e%sppeismai
ppeisai
ppeitai
pepesmeqa
ppeisqe
pepeismnoi e%s
Imperativottriyo
tetrfqw
ttrifqe
tetrfqwnppleco
peplxqw
pplexqe
peplxqwnppeiso
pepesqw
ppeisqe
pepesqwn
Subjuntivotetrimmnoj peplegmnoj pepeismnoj
Optativotetrimmnoj ehnpeplegmnoj ehnpepeismnoj ehn
Infinitivotetrfqaipeplxqaipepesqai
Participiotetrimmnojpeplegmnojpepeismnoj
PLUSCUAMPERFECTO
Indicativo$tetrmmhn
$tetrfo
$tetrpto
$tetrmeqa
$tetrfqe
tetrimmnoi san$peplgmhn
$ppleco
$pplekto
$peplgmeqa
$peplxqe
peplegmnoi san$pepesmhn
$ppeiso
$ppeisto
$pepesmeqa
$ppeisqe
pepeismnoi san
13.2.2.- Verbos lquidos { l m n r }.13.2.2.1.- Reglas principales.
Presente: los verbos en l , n y r tienen un tema aumentado:
- Verbos en l : reduplican la l. Tema a)ggel > pres. a)ggllw.
- Verbos en n y r : agregan una i. Tema fan > pres. fanw. Tema sper > sperw Tienen un futuro activo sin s por elisin de la sigma entre vocales y contraccin de las mismas.
a)ggel{s}w > a)ggelw > a)ggel ; nem{s}w > nemw > nem. En el aoristo activo la s cae despus de las lquidas y se aumenta la vocal del tema verbal: la e se alarga en ei , el a se alarga en h.ggel{s}a > ggeila ; nem{s}a > neima ; fan{s}a > fhna ; sper{s}a > speira. Perfecto activo: Algunos verbos modifican el tema:
- Los verbos en -mw {y mnw y bllw} tienen el perfecto activo en -hka.
- Los verbos bislabos en -lw y -rw cambian la e del tema en a. El futuro, aoristo y perfecto pasivos tienen el mismo tema que el perfecto activo.
fqerw: perf.act.: fqarka ; fut.pas.: fqarqsomai ; aor.pas.: $fqrqhn ; perf.pas.: fqarmai.
Los verbos en -nw suelen cambiar la n por s ante desinencias que comienzan por m.PresenteFuturoAoristoPerfecto
-lwa)ggl-lwa)ggel-ggeil-aggel-ka
-mwnm-wnem-neim-anenm-hka
-nwfan-wfan-fhn-apfag-ka
-rwsper-wsper-speir-aspar-ka
13.2.2.2.- Conjugacin del perfecto y pluscuamperfecto medio y pasivo.
Perfecto IndicativoPluscuamperfectoImperativoInfin. y Participio
fanwpfasmai
pfansai
pfantai
pefsmeqa
pfanqe
pefasmnoi e%s$pefsmhn
$pfanso
$pfanto
$pefsmeqa
$pfanqe
$pefasmnoi e%spfanso
pefnqw
pfanqe
pefnqwnpefnqai
pefasmnoj
pefassmnh
pefasmnon
14.- Verbos en mi
14.1.- Verbos con reduplicacin en i.
Los verbos en mi con reduplicacin en el presente y en el imperfecto tienen su tema verbal terminado en vocal, que puede ser e, a y o. En la voz activa, la vocal del tema se alarga en el singular del presente y del imperfecto de indicativo. As el tema qe se convierte en t-qh-mi (por q-qh-mi); sta, en -sth-mi (por s-sth-mi); do, en d-dw-mi. El futuro activo y medio y el perfecto y pluscuamperfecto activos, se forman como si se tratara de verbos contractos = futuro qsw, stsw, dsw; perfecto tqhka, sthka, ddwka.14.1.1.- Verbos en e.14.1.1.1.- Verbo tqhmi ponerVOZ ACTIVAINDICATIVOIMPERATIVOSUBJUNTIVOOPTATIVOINFINITIVOPARTICIPIO
tqh-mi
tqh-j
tqh-si
tqh-men
tqh-te
tiq-asitqei
tiq-tw
tqe-te
tiq-ntwntiq
tiqv=j
tiqv=
tiq-men
tiq-te
tiq-sitiqe-hn
tiqe-hj
tiqe-h
tiqe-men
tiqe-te
tiqe-entiq-naitiqej
tiqntoj
tiqesa
tiqesej
tiqn
tiqntoj
$tqh-n
$tqei-j
$tqei
$tqe-men
$tqe-te
$tqe-san
Fqswqsoimiqseinqswn, ontoj
- qh-ka
- qh-kaj
- qh-ke
qe-men
qe-te
qe-sanqj
q-tw
q-te
q-ntwnq
qv=-j
qv=
q-men
q-te
q-siqe-hn
qe-hj
qe-h
qe-men
qe-te
qe-enqe-naiqej
qntoj
qesa
qeshj
qn
qntoj
Ptqhkateqhkj sqiteqkwteqkoimiteqhknaiteqhkj, ua, j
PP$teqkein {-kh}
FPteqhkj somai
VOZ MEDIA Y PASIVA
INDICATIVOIMPERATIVOSUBJUNTIVOOPTATIVOINFINITIVOPARTICIPIO
tqh-mai
tqe-sai
tqe-tai
tiq-meqa
tqe-sqe
tqe-ntaitqe-so
tiq-sqw
tqe-sqe
tiq-sqwntiq-mai
tiqv=
tiq-tai
tiq-meqa
tiq-sqe
tiq-ntaitiqe-mhn
tiqe-o
tiqe-to
tiqe-meqa
tiqe-sqe
tiqe-ntotqe-sqaitiqmenoj
tiqemnou
tiqemnh
tiqemnhj
tiqmenon
tiqemnou
$tiq-mhn
$tqe-so
$tqe-to
$tiq-meqa
$tqe-sqe
$tqe-nto
FMqsomaiqhsomhnqsesqaiqhsmenoj, h, on
$q-mhn
qou
qe-to
$q-meqa
qe-sqe
qe-ntoqo
q-sqw
q-sqe
q-sqwnq-mai
qv=
q-tai
q-meqa
q-sqe
q-ntaiqe-mhn
qe-o
qe-to
qe-meqa
qe-sqe
qe-ntoq-sqaiqmenoj
qemnou
qemnh
qemnhj
qmenon
qemnou
FPteqsomaiteqhsomhnteqsesqaiteqhsmenoj, h, on
AP$tqhntqhtiteqteqehnteqnaiteqej, qesa, qn
Ptqeimaitqeisoteqeimnoj teqeimnoj ehnteqesqaiteqeimnoj, h, on
PP$teqemhn
14.1.1.2.- Verbo hmi enviarVOZ ACTIVAINDICATIVOIMPERATIVOSUBJUNTIVOOPTATIVOINFINITIVOPARTICIPIO
h-mi
h-j
h-si
e-men
e-te
&siei
&-tw
e-te
&-ntwn&
&v=j
&v=
&-men
&-te
&-si&e-hn
&e-hj
&e-h
&e-men
&e-te
&e-en&-nai&ej
&ntoj
&esa
&esej
&n
&ntoj
h-n
ei-j
ei
e-men
e-te
e-san
Fswsoimiseinswn, ontoj
- -ka
- -kaj
- -ke
e-men
e-te
e-sanj
-tw
-te
-ntwn
'-j
'
-men
-te
-sie-hn
e-hj
e-h
e-men
e-te
e-ene-naiej
ntoj
esa
eshj
n
ntoj
Pekae&knaie&kj, ua, j
PPekein {-kh}
VOZ MEDIA Y PASIVA
INDICATIVOIMPERATIVOSUBJUNTIVOOPTATIVOINFINITIVOPARTICIPIO
e-mai
e-sai
e-tai
&-meqa
e-sqe
e-ntaie-so
&-sqw
e-sqe
&-sqwn&-mai
&v=
&-tai
&-meqa
&-sqe
&-ntai&e-mhn
&e-o
&e-to
&e-meqa
&e-sqe
&e-ntoe-sqai&menoj
&emnou
&emnh
&emnhj
&menon
&emnou
&-mhn
e-so
e-to
&-meqa
e-sqe
e-nto
FMsomaih(somhnsesqaih(smenoj, h, on
e-mhn
eso
e-to
e-meqa
e-sqe
e-ntoo
-sqw
-sqe
-sqwn-mai
'
-tai
-meqa
-sqe
-ntaie-mhn
e-o
e-to
e-meqa
e-sqe
e-nto-sqaimenoj
#mnou
#mnh
#mnhj
menon
#mnou
FP#qsomai#qhsomhn#qsesqai#qhsmenoj, h, on
APeqhnqhti#q#qehn#qnai#qej, qesa, qn
Pemaiesoe&mnoj e&mnoj ehnesqaie&mnoj, h, on
PPemhn
14.1.2.- Verbos en a. Verbo sthmi colocar
VOZ ACTIVAINDICATIVOIMPERATIVOSUBJUNTIVOOPTATIVOINFINITIVOPARTICIPIO
sth-mi
sth-j
sth-si
sta-men
sta-te
&stsisth
&st-tw
sta-te
&st-ntwn&st
&stv=j
&stv=
&st-men
&st-te
&st-si&sta-hn
&sta-hj
&sta-h
&sta-men
&sta-te
&sta-en&st-nai&stj
&stntoj
&stsa
&stsej
&stn
&stntoj
sth-n
sth-j
sth
sta-men
sta-te
sta-san
Fstswstsoimistseinstswn, ontoj
A1sthsastsonstswstsaimistsaistsaj, antoj
sth-n
sth-j
sth
sth-men
sth-te
sth-sanst-qi
st-tw
st-te
st-ntwnst
stv=-j
stv='
st-men
st-te
st-sista-hn
sta-hj
sta-h
sta-men
sta-te
sta-enst-naistj
stntoj
stsa
stshj
stn
stntoj
Psthka#stkw#stkoimi#sthknai#sthkj, ua, j
PPe&stkein {-kh}
FP#stcw
VOZ MEDIA Y PASIVA
INDICATIVOIMPERATIVOSUBJUNTIVOOPTATIVOINFINITIVOPARTICIPIO
sta-mai
sta-sai
sta-tai
&st-meqa
sta-sqe
sta-ntaista-so
&st-sqw
sta-sqe
&st-sqwn&st-mai
&stv=
&st-tai
&st-meqa
&st-sqe
&st-ntai&sta-mhn
&sta-o
&sta-to
&sta-meqa
&sta-sqe
&sta-ntosta-sqai&stmenoj
&stamnou
&stamnh
&stamnhj
&stmenon
&stamnou
&st-mhn
sta-so
sta-to
&st-meqa
sta-sqe
sta-nto
FMstsomaisthsomhnstsesqaisthsmenoj, h, on
A1$sthsmhnstsaistswmaisthsamhnstsasqaisthsmenoj, h, on
FPstaqsomaistaqhsomhnstaqsesqaistaqhsmenoj, h, on
AP$stqhnstqhtistaqstaqehnstaqnaistaqej, qesa, qn
El aoristo 2 activo sthn, el perfecto activo sthka, el pluscuamperfecto activo e%stkein y el futuro perfecto activo $stcw son intransitivos y tienen el significado de estar de pie. Tambin pueden tener el mismo significado el futuro activo stsomai y el presente medio stamai, que si son transitivos mantienen el sentido de colocar.
14.1.3.- Verbos en o. Verbo ddwmi dar
VOZ ACTIVAINDICATIVOIMPERATIVOSUBJUNTIVOOPTATIVOINFINITIVOPARTICIPIO
ddw-mi
ddw-j
ddw-si
ddo-men
ddo-te
did-asiddou
did-tw
ddo-te
did-ntwndid
did'j
did'
did-men
did-te
did-sidido-hn
dido-hj
dido-h
dido-men
dido-te
dido-endid-naididoj
didntoj
didosa
didoshj
didn
didntoj
$ddou-n
$ddou-j
$ddou
$ddo-men
$ddo-te
$ddo-san
Fdswdsoimidseindswn, ontoj
- dw-ka
- dw-kaj
- dw-ke
do-men
do-te
do-sandj
d-tw
d-te
d-ntwnd
dV=j
dV=
d-men
d-te
d-sido-hn
do-hj
do-h
do-men
do-te
do-endo-naidoj
dntoj
dosa
doshj
dn
dntoj
Pddwkadedkwdedkoimidedwknaidedwkj, ua, j
PP$dedkein {-kh}
FPdedwkj somai
VOZ MEDIA Y PASIVA
INDICATIVOIMPERATIVOSUBJUNTIVOOPTATIVOINFINITIVOPARTICIPIO
ddo-mai
ddo-sai
ddo-tai
did-meqa
ddo-sqe
ddo-ntaiddo-so
did-sqw
ddo-sqe
did-sqwndid-mai
didV=
did-tai
did-meqa
did-sqe
did-ntaidido-mhn
dido-o
dido-to
dido-meqa
dido-sqe
dido-ntoddo-sqaididmenoj
didomnou
didomnh
didomnhj
didmenon
didomnou
$did-mhn
$ddo-so
$ddo-to
$did-meqa
$ddo-sqe
$ddo-nto
FMdsomaidwsomhndsesqaidwsmenoj, h, on
$d-mhn
dou
do-to
$d-meqa
do-sqe
do-ntodo
d-sqw
d-sqe
d-sqwnd-mai
dV=
d-tai
d-meqa
d-sqe
d-ntaido-mhn
do-o
do-to
do-meqa
do-sqe
do-ntod-sqaidmenoj
domnou
domnh
domnhj
dmenon
domnou
FPdoqsomaidoqhsomhndoqsesqaidoqhsmenoj, h, on
AP$dqhndqhtidoqdoqehndoqnaidoqej, qesa, qn
Pddomaiddosodedomnoj dedomnoj ehndedsqaidedomnoj, h, on
PP$dedmhn
14.2.- Verbos con refuerzo en nu.
14.2.1.- Verbo deknumi mostrar
VOZ ACTIVAINDICATIVOIMPERATIVOSUBJUNTIVOOPTATIVOINFINITIVOPARTICIPIO
deknu-mi
deknu-j
deknu-si
deknu-men
deknu-te
deikn-asideknu
deikn-tw
deknu-te
deikn-ntwndeikn-w
deikn-vj
deikn-v
deikn-wmen
deikn-hte
deikn-wsideikn-oimi
deikn-oij
deikn-oi
deikn-oimen
deikn-oite
deikn-oiendeikn-naideiknj
deiknntoj
deiknsa
deiknshj
deiknn
deiknntoj
$deknu-n
$deknu-j
$deknu
$deknu-men
$deknu-te
$deknu-san
Fdecwdecoimideceindecwn, ousa, on
Adeicadecondecwdecaimidecaidecaj, asa, can
Pddeixadedeixj sqidedexwdedexoimidedeixnaidedeixj, ua, j
PP$dedexein {-xh}
FPdedexj somai
VOZ MEDIA Y PASIVA
INDICATIVOIMPERATIVOSUBJUNTIVOOPTATIVOINFINITIVOPARTICIPIO
deknu-mai
deknu-sai
deknu-tai
deikn-meqa
deknu-sqe
deknu-ntaideknu-so
deikn-sqw
deknu-sqe
deikn-sqwndeikn-wmai
deikn-v
deikn-htai
deiknu-meqa
deikn-hsqe
deiknw-ntaideiknu-omhn
deikn-oio
deikn-oito
deiknu-omeqa
deikn-oisqe
deikn-ointodeknu-sqaideiknmenoj
deiknumnou
deiknumnh
deiknumnhj
deiknmenon
deiknumnou
$deikn-mhn
$deknu-so
$deknu-to
$deikn-meqa
$deknu-sqe
$deknu-nto
FMdecomaideicomhndecesqaideicmenoj, h, on
AM$deicmhndecaidecwmaideicamhndecasqaideicmenoj, h, on
FPdeixqsomaideixqhsomhndeixqsesqaideixqhsmenoj, h, on
AP$dexqhndexqhtideixqdeixqehndeixqnaideixqej, qesa, qn
Pddeigmaiddeicodedeigmnoj dedeigmnoj ehndedexqaidedeigmnoj, h, on
PP$dedegmhn
14.2.2.- Verbos en -numi (tema en consonante).
TemaFuturoAoristoPerfecto
g-numia)g-rompercwaca, $ghnaxa, aga
zeg-numizeug-juntarzecwzeuca, $zghnzeugmai, pas.
meg-numimeig-mezclarmecwmeica, $meghnmmeigmai, pas.
l-lumio)le-perdero)llesa, lmhno)lleka, lwla
m-numio)mo-juraro)momaimosao)mmoka
pg-numipeg-cuajarpcwphca, $pghnpphga
r(g-numir(hg-romperr(cwrrhca, $rrghnrrhka, rrwga
14.2.3.- Verbos en -nnumi (tema en vocal).TemaFuturoAoristoPerfecto
z-nnumizw-ceirzswzwsazwka
ker-nnumik{e}ra-mezclarker$krasakkramai, pas.
krem-nnumikrema-colgarkrem$krmasakekrmaka
pet-nnumip{e}ta-desplegarpetsw, pet$ptasapptamai, pas.
sb-nnumisbe-extinguirsbswsbhsa, sbhnsbhka
sked-nnumiskeda-dispersarsked$skdasa$skdasmai, pas.
stor-nnumistore-extenderstorsw$stresa$stresmai, pas.
14.3.- Verbos en mi sin reduplicacin ni refuerzo.
14.3.1.- Verbo e%m ser.INDICATIVOIMPER.SUBJ.OPTATIVOINFIN.PARTICIPIOCompuestos
e%m
e
$st
$smn
$st
e%ssqi
stw
ste
stwn
'j
'
men
te
siehn
ehj
eh
emen
ete
een enain
ntoj
osa
oshj
n
ntoj preimi estar presente
peimi estar ausente
neimi estar dentro
mteimi intervenir pereimi ser superior,
restar
n o
sqa
n
men
te
san peimi estar debajo
prseimi estar junto a,
ser aadido
sneimi estar en compaa de
somai
sei o sv
setai
$smeqa
sesqe
sontai$somhn
soio
soito
$someqa
soisqe
sointosesqai$smenoj
$somnou
$somnh
$somnhj
$smenon
$somnou
Las formas del indicativo presente, excepto e, son enclticas.
14.3.2.- Verbo emi ir.INDICATIVOIMPER.SUBJ.OPTATIVOINFIN.PARTICIPIOCompuestos
emi
e
esi
men
te
asiqi
tw
te
%ntwnw
vj
v
wmen
hte
wsioimi
oij
oi
oimen
oite
oien%nai%n
%ntoj
%osa
%oshj
%n
%ntoj neimi volver
peimi marchar
ceimi salir
peimi dirigirse a
prseimi acercarse
etc.
'a o 'ein
'eisqa o 'eij
'ei o 'ein
'men o 'eimen
'te o 'eite
'san o 'esan
14.3.3.- Verbo fhm decir.
IndicativoImperativoSubjuntivoOptativoInfinitivoParticipio
fhm
fj {fv/j}
fhs
famn
fat
fasfqi
ftw
fte
fntwnf
fv=j
fv=
fmen
fte
fsifahn
fahj
fah
famen
fate
faenfnaifj
fntoj
fsa
fshj
fn
fntoj
fhn
fhsqa {fhj}
fh
famen
fate
fan
Ffswfsoimifseinfswn, ontoj
Afhsafsonfswfsaimifsaifsaj, antoj
El indicativo presente de fhm es encltico, menos la 2 persona sing. fj {fv/j}.14.3.4.- Verbo h)m decir.
Se emplea solamente en los locuciones h)m digo; n d )$g yo deca; d )j deca l.14.3.5.- Verbo kqhmai estar sentado.IndicativoImperativoInfinitivoParticipio
PresenteImperfecto
kqhmai
kqhsai
kqhtai
kaqmeqa
kqhsqe
kqhntai$kaqmhn
$kqhso
$kqhto
$kaqmeqa
$kqhsqe
$kqhntokqhso
kaqsqw
kqhsqe
kaqsqwnkaqsqaikaqmenoj
kaqhmnou
kaqhmnh
kaqhmnhj
kaqmenon
kaqhmnou
14.3.6.- Verbo kesqai yacer, estar tendido.IndicativoImperativoInfinitivoParticipio
PresenteImperfectoFuturo
kemai
kesai
ketai
kemeqa
kesqe
kentai$kemhn
keiso
keito
$kemeqa
keisqe
keintokesomai
kesei
kesetai
keismeqa
kesesqe
kesontaikeso
kesqw
kesqe
kesqwnkesqaikemenoj
keimnou
keimnh
keimnhj
kemenon
keimnou
Los verbos kqhmai y kemai tienen formas de presente, pero significacin de perfecto. Por ello kemai se emplea habitualmente en vez del perfecto pasivo de tqhmi.14.3.7.- Verbo oda yo s. Es un perfecto con significado de presente.
PerfectoPluscuamperfectoFuturo
Indicativooda
osqa
ode
smen
ste
sasi'dh
'dhsqa
'dei
'smen
'ste
'san'dein
'deij
'dei
'demen
'dete
'desanesomai
esetai
esetai
e%smeqa
esesqe
esontai
Imperativosqi, stw
Subjuntivoe%d
Optativoe%dehne%somhn
Infinitivoe%dnaiesesqai
Participioe%dj, ua, je%smenoj
15.- Aoristos segundos sin vocal temtica de verbos en w.
Algunos verbos en w, cuyo tema, terminado en vocal, es reforzado o alargado en el presente, tienen un aoristo 2 que se relaciona con la conjugacin en mi por carecer de vocal de unin o temtica y mantener, como sthn (v. n. ) la vocal larga en todo el indicativo.VerbosFuturoAoristo 2Perfecto
banwba-andarbsomaibhnbbhka
didrskwdra-huirdrsomaidranddraka
xarwxare-alegrarsexairsw$xrhnkexrhka
gignskwgno-conocergnsomaignongnwka
domaidu-sumergirsedsomaidundduka
16.- Verbos irregulares.
Los verbos irregulares griegos se pueden clasificar en cuatro categoras principales:
a) Verbos polirrizos o que forman sus tiempos sobre temas procedentes de races distintas. A este grupo se pueden aadir los verbos impropiamente polirrizos, que forman sus tiempos sobre temas que proceden de una misma raz transformada.
b) Verbos incoativos, cuyo tema de presente est reforzado por el infijo -sk (-isk despus de consonante). Este infijo indica el comienzo de la accin verbal.
c) Verbos con refuerzo en e en el tema de presente, alargado en h en los temas de futuro, aoristo y perfecto.
d) Verbos con refuerzo nasal en el tema de presente. Este refuerzo puede ser: n, ne, in, an y [n{g}m] intercalada en el tema + n. Un mismo verbo puede pertenecer a clases distintas a la vez.
16.1.- Verbos polirrizos.
16.1.1.- Verbos propiamente polirrizos.
VerbosVFuturoAoristoPerfecto
a&rwa(r-, #l-tomarAa&rswelon'rhka
elegirMa&rsomaie&lmhn'rhmai
ser elegidoPa&reqsomaih(rqhn'rhmai
rxomai$rx-, $le{u}, $l{u}q- ir, venir$lesomailqon$lluqa
$sqw$d-, fag-comerdomaifagon$ddoka
lgwleg-, Fer-, Fep-decir$reponerhka
o(rw, -For-, o)p-, Fid-verAyomaiedon#raka
Po)fqsomaifqhn#ramai
pnwpi-, po-beberApomaipionppwka
Ppoqsomai$pqhnppomai
trxwtrex-, dram-correrdramomaidramondedrmhka
frwfer-, o%-, $ne{g}k-llevarAoswnegkon$nnoxa
P$nexqsomaih)nxqhn$nnegmai
16.1.2.- Verbos impropiamente polirrizos.
VerbosVFuturoAoristoPerfecto
bllwbal-, blh-arrojarbalbalonbblhka
ggnomaign-, gen-, gon-devenirgensomai$genmhnggona
pomai$p-, sp-seguiryomai$spmhn
xw$x-, sx-, sex-tenercwsxonsxhka
kalw, -kal-, klh-llamarAkal$klesakklhka
Pklhqsomai$klqhnkklhmai
kwka-, kau-quemarkaswkausakkauka
klwklai-, klau-llorarklasomaiklausa
lepwlip-, leip-, loip-dejarleywliponlloipa
psxw
paq-, penq-, ponq-sufrirpesomaipaqonpponqa
peqwpiq-, peiq-, poiq-obedecerApeswpeisappoika
Mpesomai$piqmhnppoiqa
pptwpt-, pet-, pes-caerpesomaipesonpptwka
plwple-, pleu-navegarplesomaipleusappleuka
pnwpne-, pneu-soplarpnesomaipneusappneuka
r(wr(e-, r(u-, r(eu-fluirr(esomai$rrhn$rrhka
tenwten-, ta-extenderAtenteinattaka
Ptaqsomai$tqhnttamai
tktwtek-, tok-, tk-dar a luztcomaitekonttoka
xwxe-, xu-verterAxwxeakxuka
Pxuqsomai$xqhnkxumai
fegwfug-, feug-huirfecomaifugonpfeuga
16.2.- Verbos incoativos.
16.2.1.- Sin reduplicacin en el presente.
VerbosVFuturoAoristoPerfecto
a(lskomaia(l-, a(lw-ser tomadoa(lsomai#lwn#lwka
a)nalskwa)nalw-gastara)nalswa)nlwsaa)nlwka
a)rskwa)re-agradara)rswresa
ghrskwghra-envejecerghrsomai$grasagegraka
didskwdidax-enseardidcw$ddacadeddaxa
eu(rskweu(r-, eu(re-, eu(rh-encontrarAeu(rsweronerhka
Meu(rsomaieu(rmhnerhmai
Peu(reqsomaieu(rqhnerhmai
h(bskwh(ba-ser jovenh(bswbhsabhka
qnv/skwqan-, qnh-morira)poqanomaia)pqanontqnhka
o)flisknwo)fl-, o)fle-incurriro)flswflonflhka
16.2.2.- Con reduplicacin en el presente.
gignskwgnw{s}-conocergnsomaignongnwka
didrskwdra-huirdrsomaidranddraka
a)namimnskwmnh-recordara)namnswa)nmnhsa
mimnv/skomaimnh-acordarsemnhsqsomai$mnsqhnmmnhmai
titrskwtrw-herirAtrswtrwsattrwka
Ptrwtsomai$trqhnttrwmai
16.3.- Verbos con refuerzo en e.
16.3.1.- Tema de presente con refuerzo en e.
gamw, -game- gam-tomar por esposaAgamghmagegmhka
tomar por maridoMgamomai$ghgmhngegmhmai
dokw, -doke-, dok-parecerdcwdocaddogmai (pas.)
dokeparecedceidoceddoktai
qw, -qe-, q-rechazarAswwsawka
Psqsomai$sqhnwsmai
16.3.2.- Tema de futuro, aoristo y perfecto con refuerzo en e {h}.
acwau)c-, au)ch-aumentarau)cswhchsahchka
xqomaia)xq-, a)xqe-afligirsea)xqsomaih)xqsqhn
bolomaiboul-, boulh-quererboulsomai$boulqhnbebolhmai
dede-, deh-es precisodesei$dhsededhke
domaide-, deh-necesitardesomai$deqhndedhmai
$qlw, qlw$qel-, $qelh-querer$qelswh)qlhsah)qlhka
romai$r-, $rh-interrogar$rsomaih)rmhn
mxomaimax-, maxe-combatirmaxomai$maxesmhnmemxhmai
mlei moimel-, melh-me interesamelsei$mlhsememlhke
mllwmell-, mellh-estar a puntomellsw$mllhsa
zwo)z-, o)zh-dar oloro)zswzhsa{dwda}
oomai, omaio%-, o%h-creero%somaiqhn
oxomaio%x-, o%xh-partiro%xsomaixmhn
o)felwo)feil-, o)feilh-debero)feilswfelhsafelhka
16.4.- Verbos con refuerzo de nasal.
16.4.1.- Tema de presente reforzado por n.
VerbosFuturoAoristoPerfecto
dknwdak-, dhk-morderdcomaidakonddhgmai (pas.)
$lanw$la(F)-, $la-empujar$llasa$llaka
kmnwkam-, kmh-fatigarsekamomaikamonkkmhka
tmnwtem-, tmh-cortartemtemonttmhka
tnwti-, {tei}-expiarteswteisatteika
fqnwfqa-, fqh-anticiparsefqsomaifqhnfqaka
16.4.2.- Tema de presente reforzado por ne.
a)fiknomai&k-llegara)fcomaia)fikmhna)fgmai
u(pisxnomaisx-prometeru(posxsomaiu(pesxmhnu(psxhmai
16.4.3.- Tema de presente reforzado por in ( = ny)
banw { lusa por vocalizacin de la n.
O lustwsan.
Formas alternativas: 2s: lsaij, 3s: lsai, 3p: lsaien.
[lelkanti] > lelkansi > lelkasi por asibilacin de t ante i y cada de la n ante s.
Tambin lelukw\j sqi, stw; leluktej ste, ntwn.
Formas alternativas: 1s: $lelkh, 2s: $lelkhj, 3p: $lelkeisan.
Desinencias especiales: ohn, ohj, oh por oimi, oij, oi.
Menos zw (vivir), diyw (tener sed), peinw (tener hambre) y xromai (servirse de), que hacen las contracciones en h : z, zv=j, zv=, zmen, zte, zsi.
Desinencias especiales: ohn, ohj, oh por oimi, oij, oi.
Menos los verbos bislabos (plw = plomen; xw = xomen), que adems tienen el optativo en oimi.
Desinencias especiales: ohn, ohj, oh por oimi, oij, oi.
Menos &drw (sudar) y r(igw (tititar) que contraen en w en vez de ou y en V en vez de oi. Cfr. Summa Theol. I, q.10, a.3 ad 2m.
Menos a)rw (arar) : a)rsw, rosa.
El aoristo 2 no se usa en las tres personas del singular del indicativo. En su lugar se usa el aoristo 1, que tiene las desinencias del perfecto.
El aoristo 2 no se usa en las tres personas del singular del indicativo. En su lugar se usa el aoristo 1, que tiene las desinencias del perfecto.
El aoristo 2 no se usa en las formas del singular del indicativo (dwn, dwj, dw). Estas formas son sustituidas por el aoristo 1 que tiene las desinencias del perfecto.
O stwsan u ntwn.
O ehmen, ehte, ehsan.
Los cambios producidos en la raz son: mettesis o cambio de lugar de una consonante (bllw = bal | blh); alternancias voclicas (ggnomai = gn, gen, gon).
De paq-skw.
PAGE 27
_916900139.bin
_917042381.bin
_917042389.bin
_917042394.bin
_917042396.bin
_917042508.bin
_917095925.bin
_917095926.bin
_917042509.bin
_917042397.bin
_917042395.bin
_917042391.bin
_917042392.bin
_917042390.bin
_917042385.bin
_917042387.bin
_917042388.bin
_917042386.bin
_917042383.bin
_917042384.bin
_917042382.bin
_917041755.bin
_917042377.bin
_917042379.bin
_917042380.bin
_917042378.bin
_917042372.bin
_917042375.bin
_917042376.bin
_917042374.bin
_917042370.bin
_917042371.bin
_917042366.bin
_917042369.bin
_917042364.bin
_917042365.bin
_917041757.bin
_916900143.bin
_916900145.bin
_916900146.bin
_916900144.bin
_916900141.bin
_916900142.bin
_916900140.bin
_916900130.bin
_916900134.bin
_916900137.bin
_916900138.bin
_916900135.bin
_916900132.bin
_916900133.bin
_916900131.bin
_916900126.bin
_916900128.bin
_916900129.bin
_916900127.bin
_916900122.bin
_916900124.bin
_916900125.bin
_916900123.bin
_916900120.bin
_916900121.bin
_916900118.bin
_916900119.bin
_916900117.bin
Top Related